Försäkringskassan på ytterligare nedgång

Jag ser att Försäkringskassans regler ska skärpas ännu mer. Senaste nytt verkar vara att när Försäkringskassan remitterar sjuka människor för utredning hos specialister så ska dessa specialister i sina yttranden till Försäkringskassan inte längre yttra sig om de sjukas eventuella arbetsförmåga eller brist på arbetsförmåga. Dom ska bara beskriva sjukdomen, inte yttra sig om arbetsförmågan. Om detta ska gälla alla läkarintyg har jag ännu inte förstått. Skälet skulle vara att de sjuka inte ska missförstå... Själv börjar jag allt mer att skämmas för alla mina år på Försäkringskassan. Vad har det blivit av den människosyn som vi fick lära oss? Jag är uppvuxen med att man ska lita på människor fram tills dess att man överbevisats om motsatsen. Inte tvärtom! Att alla ska misstänkas och misstros. Det finns människor som luras och missförstår. Alltså måste kontroller genomföras. Det finns läkarintyg som inte berättar hela sanningen, alltså kan inte ett läkarintyg vara enda underlaget för rätt till sjukpenning. Men, den människosyn som allt mer börjar prägla vårt samhälle (och det gäller inte bara Försäkringskassan) börjar bli rå och hård. Och jag skäms!

Allt fler ekonomer börjar faktiskt undra över Eurons framtid. På E24 hittar jag en artikel om ekonomins hemska framtid. Man berättar bland annat om hur irländska banker fått räddas av de irländska skattebetalarna. För några dagar sedan var det dags för den fjärde banken som hade gått i konkurs om inte de irländska skattebetalarna hostat upp kosing och rädda slipsnissarna från totalt fiasko. Det är som vanligt. När slipsnissarnas spekulationer går bra så ska samhället inte lägga sig i. Men när det kraschar (vilket det alltid gör efter en tid) då förväntar sig slipsnissarna att samhället ska rädda dom - om och om igen.

För övrigt undrar jag vad folk egentligen sysslar med på julhelgen? Jag var tidigt på kvällen in och kollade så att det inte fanns några kommentarer till mitt bloggande som krävde godkännande. Och det visade sig då att min bloggversion på Aftonbladets bloggsajt redan då hade passerat 250 besökare. Och detta är i varje fall 5 gånger så mycket som en normal dag. Något måste ha hänt. Även den version som finns här på Blogger verkar ha haft många fler besökare än som är vanligt. Har ni inte haft något annat att göra? Ni vet väl att det finns ett orginal av Sven Tycker där allt finns samlat sedan snart 14 års bloggande.

Själv har jag ägnat en hel del av dagen åt ett migränanfall. Nu är jag lyckligt lottad. Jag har inte sådan våldsam huvudvärk som en del kan drabbas av. Jag känner verkligen sympati med er. Snarare är det så att min migrän oftast inte innehåller någon speciell huvudvärk alls. Den bytte efter ett besök i Kina karaktär. Och det har alltid varit så att det "ögonflimmer" (ungefär som blixtar i synfältet) som kommer före huvudvärken gör att jag hinner ta en smärtstillande tablett i tid och inte får så värst ont i knoppen. Sedan mitt besök i Kina 1989 är det i stället två andra symptom som regelbundet återkommer och som jag kopplar till migränanfall. Under min rundresa i Kina tillsammans med min mamma 1989 besökte vi bland annat en "barfotaläkare" ute i ett litet kinesiskt samhälle på landsbygden. Och min mamma kunde ju inte hålla tyst utan berättade om mina regelbundna migränanfall. Han plockade då fram en liten flaska med flytande innehåll. Duttade lite på sitt finger och smorde in denna enormt skarpa vätska i pannan, tinningarna osv på mig. Det luktade oerhört skarpt. Och efter att ha köpt en flaska för en liten penning gick vi därifrån. En kort stund efteråt började jag förlora synen på ena ögat. Och jag tror faktiskt att jag aldrig någonsin i mitt liv har drabbats av samma panik. Det hela försvann igen efter kanske en halvtimme. Men sedan dess är huvudvärken mycket mer sällan förekommande. Däremot kan jag lite då och då drabbas av anfall där synfältet i det ena ögat krymper och blir mest grått. Det varar kanske några minuter, och går sedan över igen.

Det jag drabbades av i dag är en annan version. Den innebär att hjärnan helt enkelt inte fungerar som den ska. Under ett antal minuter känner jag mig helt enkelt helt frånvarande. Jag måste tänka efter för att komma ihåg vem jag är, vad jag gör osv. Psykiskt yr kanske man kan kalla det, inte fysiskt yr i huvudet. Dom här anfallen varar några minuter åt gången och återkommer regelbundet under dagen. Ofta allt svagare och svagare för att slutligen försvinna. Men under hela dagen är jag ganska trött (och jag tror faktiskt att jag har kort stubin och är ganska otrevlig att umgås med). I dag var jag och köpte Aftonbladet i närbutiken på förmiddagen innan första riktiga anfallet kom. Men jag har faktiskt ingen aning om vilken väg jag gick därifrån. Det är helt utsuddat ur minnet. Och anfallen har kommit och gått under dagen. Så nu är jag trött - God Natt!