söndag 26 december 2010

Om riskvärdering

Jag hörde någon som ställde en mycket intelligent fråga. När den misstänkte skytten i Malmö hade gripits drog nästan alla en suck av lättnad. En man som av mer eller mindre rasistiska skäl misstänks ha mördat kanske 3 personer och skottskadat mångdubbel fler var gripen. Och vi drog nästan alla en suck av lättnad, hotet var över. Men när en självmordsbombare mer eller mindre misslyckades med sitt attentat och i princip inte åstadkom mycket mer än att ta sitt eget liv, så blev vi nästan alla skräckslagna. Vi förväntar oss att det ska komma fler självmordsbombare. Men varför förväntar vi oss inte fler prickskyttar? Varför drar vi inte en suck av lättnad sedan "vår egen" självmordsbombare nu har oskadliggjort sig själv? Varför har vi så svårt för att värdera olika faror? Bara under julen har 8 personer dött i bränder. Ett antal har dött i bilolyckor. En mängd människor har misshandlats och skadats i fylleslagsmål eller misshandel under helgens "firande". Varför är det inte bränder, trafiken, galna prickskyttar, eller berusade slagskämpar vi ska leva i skräck för istället för religiöst fanatiska självmordsbombare?

Jag noterar förresten att en majoritet av svenska folket tycker att Vickan ska ta över tronen från Knugen. Själv bryr jag mig inte så mycket om dessa otidligheter. Jag säger som den stora monarkisten Herman Lindqvist, att om en 20 år har svenska folket avskaffat hela monarkin så då får Vickan och dom andra försörja sig på annat sätt. Och jag tror faktiskt att dom kommer att klara det riktigt bra. Och dessutom skulle jag tro att dom kommer att må mycket bättre.

Vinterskägg på häst
I stora delar av Sverige har vi nu haft vinterkyla rekordlänge. Vintern började tidigt och temperaturen har legat under noll under en rekordtid på många håll. Det är faktiskt rekordväder på många håll i världen. Och då inte bara rekordkyla utan rekordnederbörd, rekordvärme osv. Vi i familjen firade vintern och julens slut med att gå Friluftsfrämjandets tipsrunda uppe på Söderåsen, Lunkens speciella Annandagsrunda med varm glögg och pepparkakor serverade uppe i skogen. Det blev alltså till att pulsa iväg i snön i ett antal timmar. Temperaturen i dag har dock passat på att vara lite varmare än på senaste tiden. Den har närmat sig bara minus 3-4 grader. Och det har fallit några millimeter snö samtidigt som det fläktat en del. Men, vinter var det. Vilket syns på bilden. Till och med alla hästar som gick ute uppe på åsen hade is i "skägget". Tipspromenaden gick ganska bra, vi hade 9 eller 8 rätt på de 10 frågorna. Och det brukar vi tycka är godkänt.

För övrigt har jag reagerat under vintern på att nästan ingen åker skidor. När jag var ett litet pyre åkte vi alla ungar i kvarteret skidor ute på åkrarna så fort det fanns lite snö. Jag minns att vi åkte ner till Tegelbrukets lertag där vi åkte utförsåkning. 45 graders lutning ner gjorde att det nog tog 2 sekunder att komma ner. Och sedan 5 minuter för att ta sig upp igen. Denna vinter har jag i stort sett inte sett någon åka skidor. Gänget i IS Skanne har med en gammal snöskooter gjort ett skidspår att träna inför Vasaloppet på ängen mellan Kalvahagen och Odenbacken. Men i övrigt har jag i stort sett inte sett några ute på några skidor.

Se'n blir det inte mer. Nå'n tyckte i går att det blev för långt - och jag håller med...

Inga kommentarer: