Annus horribilis är en latinsk fras som betyder "Hemskt år". Det tvingas vi väl medge att 2020 har varit, ett hemskt år. Corona och Covid-19 har lagt en tung svart slöja över alla aktiviteter under året. Det har inte blivit bättre av att vi fått nya bevis för att klimatproblemet är ett äkta problem. Året har varit rekordvarmt. Även om vädret varierar så kan vi se en tydlig trend. Vi håller på att förstöra vårt klot!
Men vi ska också erkänna att det finns positiva inslag. Coronapandemin har pekat på stora problem i samhället. Än så länge verkar det finnas en vilja att göra något åt många av grundproblemen så att vi inte ska drabbas lika illa nästa gång. Vi har lärt oss att det måste finnas beredskapslager av olika saker. Mycket kan hända som stoppar leveranser. Vi måste helt enkelt ha en beredskap.
Vi har lärt oss att det måste finnas personal på äldreboenden. Det är dags att uppvärdera jobbet och öka bemanningen. Det är dags att se till att det finns fast personal som kan jobba med kontinuitet. Vi har sett att boenden med få fasta anställda men många timvikarier har drabbats värre än andra. Det har också visat sig att det är just privatiserade boenden som tillhört den kategorin. Kan vi hoppas att Marknadstänkandet slängs på sophögen och Servicetänkandet tar över?
Vi har också fått se en kraftig ökning av experter på olika områden. Experter som vet exakt vilka fel som gjorts och som vet precis vad som skulle ha gjorts istället. Tyvärr har de flesta inte sagt detta förrän i efterhand. Men det är så med självutnämnda experter. Dom vet alltid bäst - efteråt!
Jag tillhör själv denna grupp. För visst har det begåtts fel i Coronahanteringen? Jag tycker att vi i alldeles för stor utsträckning har tagit hänsyn till Marknaden istället för att rädda liv och stoppa spridning. Så fort viruset blev känt och började spridas runt om i världen skulle vi satt stopp för utlandsresande. Stängt gränsen! Endast de med speciellt tillstånd skulle fått passera den svenska gränsen. Jimmie Åkessons beryktade resa till Turkiet när spridningen började ta fart skulle naturligtvis aldrig ha tillåtits. Att just nu tillåta att man åker på utlandssemester till Spanien är ju faktiskt rent horribelt. Sedan kvittar det om det handlar om Dan Eliasson eller Sven Svensson med familj.
Att man inte satte stopp för alkoholservering på restauranger omedelbums förstår jag inte. Att hatta med att långt om länge sätta stopp klockan 22.00 och nu 20.00 handlar om att Marknaden måste få leva. Inte om att rädda liv. Vi vet alla att där alkoholen går in går omdömet och vettet ut. Kanske skulle Systembolaget ha stängts ner totalt omedelbart. Men så långt vågade man inte gå. Om det är någonstans jag sett långa köer utanför affären så är det just Systembolaget! Kanske skulle vi då sluppit få se Ebba Busch festa på en blöt fest med sina influencervänner.
Man har helt enkelt varit för rädda om Marknaden och Företagandet. Men vad är värst? Döda människor eller konkurser? Det har pumpats ut miljarder (senast jag såg en siffra så var det 350 miljarder) för att rädda företag och arbeten. 350 miljarder, det är 5 års svensk försvarsbudget! Vi har inte haft råd med ordentligt med pengar till sjukvård, till åldringsvård, till skolan osv. Men plötsligt fanns det 350 miljarder att plocka fram. Och Näringslivet och dess lobbygrupper är inte nöjda med de summor som pumpats ut. Dom vill ha ännu mer! Som jag sagt tidigare, är det någon som tror att vi får höra mindre gnäll om för höga skatter när Coronakrisen är över? Tror ni att Näringslivets organisationer kommer att gå ut med ett gemensamt uttalande som säger att dom nu har insett vikten av att betala in skatter så att samhället har resurser när det behövs?
Visst är det mycket lättare att i efterhand veta vad som skulle gjorts?
Tänk på att stava Annus horribilis rätt så att det inte blir Anus horribilis!
Låt oss för nästa år hoppas på ett Annus mirabilis istället.
