Fred i Mellanöstern?

Barack Obamas senaste försök att få ihop fredsförhandlingar i Mellanöstern mellan Israel och Palestina hänger på en skör tråd. Målet med förhandlingarna är att få till stånd en palestinsk stat och ett palestinskt erkännande av Israel som ska kunna fortsätta leva i säkerhet. I natt går det tillfälliga stoppet för fortsatt byggande i de israeliska bosättningarna som finns på ockuperad och stulen mark ut. Bosättarna står i startgroparna för att fortsätta bygga och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vågar inte gå emot bosättarna och förlänga byggstoppet. Detta har krävts av Barack Obama (och en i stort sett enig omvärld). Men Israel skiter i sedvanlig ordning i vad resten av världen säger. Enligt Israels sätt att se på saken har Gud gett dom rätt att ta över marken, och Gud står över internationella lagar och avtal. Den enda som kan trycka på Israel att följa internationella konventioner är USA. Utan mångmiljardstöd från USA skulle Israel inte ha råd med sin nuvarande politik. Men i USA vågar ingen president ta i med hårdhandskarna mot Israel av rädsla för de mycket inflytelserika Israelvänliga lobbygrupper som finns. Alltså kan Israel fortsätta att göra som dom vill. Istället ligger bollen nu hos palestinierna där den palestinske presidenten Mahmoud Abbas är hårt trängd. Enda möjligheten till att få fred, vilket är en förutsättning för en palestinsk självständig stat, är att fortsätta förhandla. Men, om han fortsätter att förhandla trots att motparten demonstrativt visar att man inte är intresserade av att nå fram till en överenskommelse acceptabel för båda parter så har han förverkat det lilla förtroende som finns kvar för honom bland den palestinska befolkningen. Att fortsätta bygga ut de bosättningar som finns på ockuperad och stulen mark är som att spotta motparten i ansiktet. Låter jag pessimistisk? Det är jag!

En nation som fortsätter att vara en nagel i ögat på västerländsk borgerlig media är Venezuela. Hugo Chávez USA-kritiska politik är som ett rött skynke för USA-vänner runt om i världen. I dag är det kongressval i Venezuela. I fredagens Fokus fanns en artikel om det kommande valet som koncentrerade sig på mediesituationen i Venezuela. Artikelförfattaren Johan Schmidt pekar på att en majoritet av media stödjer Hugo Chávez, och framställer detta som ett stort problem för demokratin. Och hyllar istället TV-kanalen RCTV som en demokratins röst. RCTV ligger annars risigt till bland de styrande i Venezuela sedan man aktivt stött den militärkupp som gjordes mot den demokratiskt valda Hugo Chavéz. Annars är ju situationen i Venezuela exakt den samma som i Sverige, dvs media är till stor del en megafon för den styrande majoriteten. Och jag undrar vad som hänt med t.ex. TV4 om dom aktivt stöttat en militärkupp mot regeringen Reinfeldt?

Även Dagens Nyheter skriver i dag om valet med samma Chavézkritiska underton. Erik de la Reguera gör bland annat stor sak av att på Socialistpartiets valaffischer finns nästan alltid Hugo Chavéz med som dragplåster, och detta är något negativt. Hur var det nu med den svenska valrörelsen? Vem fanns på nästan alla moderaternas valaffischer - Fredrik Reinfeldt? Alla folkpartiets - Jan Björklund? Alla centerns - Maud Olofsson? Alla kristdemokraternas - Göran Hägglund? Alla socialdemokraternas - Mona Sahlin? Varför är det ett demokratiskt problem i Venezuela med media som till stor del stödjer den ena parten eller att partiets ledande man finns på affischerna, men om samma sak förekommer i Sverige så anses det så normalt att det inte behöver nämnas?

Söndag innebar Lunken, dvs Friluftsfrämjandets tipspromenad uppe på Söderåsen. Förra söndagen blev det inget pga valet, och det visade sig i dag att Kimmy hade vunnit första pris gången innan. Så det var bara att hämta ut ett pris, denna gången en liten behändig flora över vilda växter. Det blir allt mer uppenbart att hösten är här. Det kändes i luften och på blåsten när vi gick upp i skogen. Och ännu mer sent i eftermiddag när jag sista gången jag var ute valde en fleecetröja och täckväst istället för sedvanliga jeansjackan. Frågorna den här gången var ganska knepiga och det blev en hel del gissningar. Därför måste jag säga att 9 rätt på de 10 frågorna tydde på stor tur. Tyvärr höll turen inte i på kvällen när Ingela hade en extra Bingolott. Nit på båda...

Från den svenska politiken rapporteras ingenting. Fredrik Reinfeldt har gått under jorden och grubblar och i väntan på detta håller alla andra siesta. Men snart kommer Kejsar Fredrik att yttra sig och den svenska pressen kommer att stämma upp i en gemensam hyllningskör till de väl valda orden från Fredriks mun.