Cykla mera

I dag är det internationella bilfria dagen. För verkligheten är den, att det är INTE som Centerpartiet på sina valaffischer försökte påstå, att problemen med bilismen BARA är utsläppen. Bilen skapar många fler problem. Det krävs stora ytor, inte bara till vägar utan till parkeringar osv. Det sprider oljud, och inte bara från motorerna utan även från friktionen osv. Och dessutom är det inte bra för hälsan rent allmänt. Att tro att elbilen är en lösning är att vara naiv. Den el bilen ska drivas med ska produceras. Och vad vi måste göra är att MINSKA elkonsumtionen. Vi måste alltså skapa alternativ till bilen där detta är möjligt. När det gäller att locka folk att gå eller cykla istället ligger Sverige internationellt ordentligt på efterkälken. Vi satsar jämfört med våra grannländer småsmulor på att bygga attraktiva cykelvägar. Cykeln som transportmedel i städerna är mycket populärare i en stor del av Europas städer än i svenska städer. Vi fortsätter att bygga ett samhälle där tillgång till bil är ett krav. Bilfria dagen är ett tydligt exempel på detta. Kampanjen är "död" i Sverige. Medan många tusentals städer runt om i världen deltar har jag inte sett något om en enda svensk stad som deltar i år. Här annonserar istället politiska partier och hyllar bilen.

I Storbritannien har Liberaldemokraterna tappat stort i väljarstöd sedan man efter förra valet (som var en stor framgång för Liberaldemokraterna) ställt upp i en regeringskoalition med det Konservativa partiet. Något som inte var vad många av partiets väljare hade tänkt sig när dom röstade på Liberaldemokraterna. Något att tänka på för Miljöpartiet kanske? Det KAN kosta dyrt att hoppa över gränser och ta "samhällsansvar".

Jag har kommit på ännu en förklaring till Sverigedemokraternas framgångar. Dom har plockat missnöjda väljare från flera andra partier som istället nu mer eller mindre utraderats. Här i Skåne tvingas nu t.ex. Carl P. Herslow troligtvis lägga sitt 30 år gamla Skånepartiet i malpåse. Partiet är i stort sett utraderat. Under sina glansdagar bildade man bland annat koalition med de Borgerliga partierna och styrde Malmö. Partiet driver förutom sina skånska töntigheter samma främlingsfientliga politik som SD. Även SPI, Sveriges Pensionärers Intresseparti är i stort sett utraderade på de flesta håll och många i partiet har uttalat sig om att det är dags att lägga ner. Även SPI hör hemma på den högra planhalvan och flera företrädare har framfört argument som att invandringen är skuld till problemen för pensionärer.

Höstjogging: Efter ett uppehåll på mer än en vecka blev det i dag äntligen tid för en runda upp i skogen. Tyvärr har det under den senaste tiden varit ont om tid. Och, det ska erkännas, så har det regnat en del... Eftersom uppehållet gjorde att jag valde att ta det lugnt, och jag dessutom inte kände mig upplagd för någon lång runda så valde jag den runda på 8,5 km som via en del skogsstigar går via Hermanssons stuga. Dom senaste gångerna jag sprang rundan stöp jag på näsan båda gångerna över nå'n sten eller rot. Jag har en ganska "ekonomisk" löpstil och lyfter fötterna väldigt lite. Och detta är naturligtvis livsfarligt om man springer bland stenar, stubbar och rötter. Alltså var det lämpligt att ta denna rundan när jag nu ändå skulle ta det lugnt. Och tiden blev inte heller något att skryta med. 46.55 är faktiskt den sämsta på hela året. Kanske beror det också lite på att jag blev pinkenödig. Men varje gång jag tänkte att jag befann mig på ett lämpligt ställe för en kort P-paus så dök det upp någon tjej på häst, nå'n kille med kamera, nå'n tjej med hund eller ett äldre par på svampjakt (kanske). Jag fick hålla mig. Nu får vi satsa på att i varje fall springa två rundor denna veckan. Det ska kanske påpekas att jag INTE stöp på näsan i dag. Så här såg Sven Tycker ut för fem år sedan efter att ha avverkat 10 km i det 25:e Springtimeloppet i Helsingborg.

Vidare noterar jag att älgjakten är igång. På nå't håll har tekniken gjort sitt intyg. Det rapporteras att man använt helikopter för att spana efter var älgarna finns. På annat håll skjuter man andra jägare. För någon dag sedan såg jag en bild i bladet på någon som var överlycklig och stolt paraderade framför fyra döda älgar som han ensam mördat på mindre än en timme. Jakt är ett nödvändigt ont. Jag är inte motståndare till jakt - men jag är motståndare till troféjakt och nöjesjakt. Den som jagar till husbehov och tar tillvara det döda är inget jag är kritisk mot. Den jägare som kanske till och med avstår från att skjuta när han ser en älg med extra ståtlig krona. Det är troféjakten jag föraktar, där det viktiga är att döda så mycket som möjligt och så tjusigt som möjligt. Se'n kan man skänka kadavret till någon annan bara man får sätta kronan på väggen.