tisdag 22 maj 2007

Sven tycker till om TV

Jag har tillbringat dagen hemma med en lite förkyld son. Kimmy kändes lite för het i natt när han kröp ner i min säng, så han fick stanna hemma från skolan. Och jag har tillbringat lite tid med att zappa runt mellan alla de 30-tal TV-kanaler som finns att välja mellan. Och en vardagsförmiddag är det en bedrövlig upplevelse. De kommersiella kanalerna sänder i stort sett tre olika program.

1/ Fåniga telefontävlingsprogram där en pratkvarn har till uppgift att dra ut på tiden så länge som möjligt så att så många som möjligt hinner ringa in för 10:-. Detta måste vara de mest ekonomiskt förmånliga program som sänds för TV-kanalerna. Men för tittaren är det fruktansvärt påfrestande. Finns det verkligen folk som orkar med möget? Som inte inser att dom blir lurade?

2/ TV-Shop och Tvins är roligare. Amerikanska donnor och muskelknuttar försöker lura på oss mirakulösa träningsredskap, stegar, hushållsredskap eller något annat som vi inte kan leva utan (påstår dom). Finns det verkligen folk som sitter och tittar på detta på fullt allvar och sedan ringer och köper skräpet? Jag tittar ibland för att få ett gott skratt. Det hela är så överdrivet att det ju kan konkurrera med de stora TV-komedierna.

3/ Fruktansvärt usla gamla amerikanska TV-serier. Filmade i kulisser som är så ofantligt dåliga att man kan skratta åt dom. Med skådespelarprestationer som ligger på en nivå under amatörrevy. Och med produktioner som hade överträffats av elever på gymnasieskolan. Har kanalerna verkligen betalt pengar för att få sända möget? Eller är det så att man fått 5 serier "på köpet" när man köpte någon kvalitetsserie. Ungefär som TV-Shop, köper man den fantastiska stekpanneserien så får man också dessutom 3 kastruller, 4 skedar, en gaffel och dessutom en skurborste på köpet.

Har jag verkligen valt att betala för dessa TV-kanaler? Jag skäms!

Den så kallade insiderhärvan fortsätter att växa. Vi som inte begriper så mycket har svårt för att fatta hur man kan tjäna alla dessa miljoner på att fuska. Så jag tänker inte närmare kommentera frågan. Min grundinställning är att en mycket stor del av aktiespekulationsaffärerna handlar om insideraffärer, fast det går kanske inte att bevisa brottsligheten. Men när jag läser om det senaste anhållandet i härvan, får jag ett (eller två) goda skratt. Det är pokerproffset Ken Lennaárd som nu anhållits för inblandning. Är det förresten inte ganska stora likheter mellan att tjäna pengar på poker som att tjäna dom på aktiespekulationer? Hur som helst finns det ett par citat från Lennarts sambos (dokusåpakändisen Anna Dabrowski) som får mig att undra vilken kontakt med verkligheten som vissa har.

- "Vi har partajat och levt ett vanligt liv." - Jaha, så det är ett vanligt liv att främst syssla med att partaja?

- "Det är möjligt att han har handlat med aktier, men det gör väl alla." - Jag undrar om inte Ken och Anna skulle ta och träffa lite vanliga svenskar istället. Dom har andra viktigare sysselsättningar än att partaja och spekulera med aktier.

Inga kommentarer: