Vem ska roffa åt sig?

» Det blir spännande att se.

Det är snart dags för lönerörelse och ekonomer och politiker är oroliga. Sverige, precis som i princip resten av världen, har drabbats av en rekordhög inflation. En inflation som inte så mycket beror på faktorer inom länderna utan är till stor del en effekt av Rysslands angrepp på Ukraina och de följder som blivit med energikris och kraftigt ökade priser på energi. Detta i sin tur får andra priser att öka, som får andra priser att öka, som får andra priser att öka och så vidare. Det är alltså inget svenskt problem utan ett internationellt problem. Riksbanker runt om i världen ökar kraftigt räntorna i förhoppningen att det ska få inflationen att sjunka.

Det finns två specifika svenska problem. Svensken är enormt skuldsatt! Sverige som nation har en mycket låg statsskuld. Jämfört med våra EU-kollegor, USA osv ligger vi enormt bra till. Den svenska statsskulden är rekordlåg. Men svenskar är enormt skuldsatta. Vi har under en lång tid med rekordlåga räntor blivit indoktrinerade till att låna pengar till allt. Vi har inte ens behövt betala tillbaka skulderna. Amorteringsfritt har blivit standard. När räntorna är låga gör det inte så mycket att skulden förblir hög. Men, nu när räntorna stiger kommer problemen. Vi är skuldsatta upp över öronen för att köpa hus och bostadsrätter - och annat. Skulden behöver inte ens betalas för när vi ska sälja har prisökningen på vårt boende gjort att vi räknar med att gå vinst trots detta. När nu "inflationen" på villor och bostadsrätter nästan har förvandlats till fallande priser samtidigt som räntorna stiger är det många som plötsligt sitter på pottkanten.

Ett annat inhemskt problem är den enorma koncentrationen av förmögenhet som Sverige drabbats av. I stort sett ingenstans i världen har antalet miljardärer ökat i samma omfattning. Den mest förmögna procenten av svenskarna har blivit allt förmögnare. Det görs olika jämförelser mellan länder som räknar på olika sätt. Men gemensamt för dom alla är att Sverige idag är nästan det land i världen där förmögenheterna är koncentrerade allra mest på en liten grupp. Nu senast kom Credit de Suisse med sin senaste jämförelse. Den rikaste procenten i Sverige äger ensamma 37,6% av vår totala förmögenhet. Vi får bara stryk av Sydafrika. I andra undersökningar ligger vi ensamma i topp, i andra får vi stryk av Ryssland osv. Allt detta är en effekt av en medveten politik. Vi har avskaffat (vi är ganska unika i världen om det) alla former av skatt på tillgångar. Ingen Förmögenhetsskatt. Ingen Arvsskatt. Ingen Fastighetsskatt. Till detta tar vi ut högre skatt på inkomster från arbete än från kapitalinkomster. Skatten på arbete är progressiv, men skatten på kapital är inte progressiv. Det är alltså mycket förmånligare att tjäna sina pengar på att spekulera i aktier, äga företag eller helt enkelt bara sitta på en stor förmögenhet än det är att jobba.

Åter till det här med inflationen och lönerörelsen. Ekonomer och politiker är nu oroliga för att de fackliga organisationerna ska kräva kompensation till sina medlemmar för inflationen. De fackliga organisationerna "riskerar" helt enkelt att kräva att deras medlemmar inte ska få en kraftigt försämrad standard och inte ha råd med de skenande kostnaderna. Risken med "för höga" löneökningar är ju att det späder på inflationen som innebär nya krav på kompensationer från löntagarna som späder på inflationen... Jag tror att ni förstår vad jag menar!

Ekonomer och politiker vill alltså att de fackliga organisationerna ska "ta ansvar" och acceptera att deras medlemmar får sänkt standard med förhoppningen att detta ska bidra till att få ner inflationen. Hur stort "samhällsansvar" har våra fackliga organisationer?

Men, om nu de fackliga organisationerna tar detta "samhällsansvar" och är försiktiga med sina lönekrav tror ni att andra också ställer upp? Kommer företagsledningar, direktörer, företagsstyrelser, aktieägare och andra liknande grupper att ta samma ansvar och föregå med gott exempel och INTE plocka ut höjda ersättningar i samma omfattning som man gjort under senare år? Tror ni att detta "samhällsansvar" finns hos dessa grupper? Eller ni tror att girigheten tar över och man fortsätter att ta ut en allt större andel av slantarna? Verkligheten är ju att skillnaderna i löner mellan arbetarna och direktörerna har ökat ständigt under årtionden. Det går allt fler arbetarlöner på en direktörslön!

Kan vi förvänta oss samhällsansvar från girigbukarna?

Till slut den första väljarundersökningen gjord EFTER valet. Visst kan det vara spännande att se hur väljarna reagerat. Undersökningen är gjord av Ipsos för Dagens Nyheter. Tänk på att väljarundersökningen bara redovisar stödet för partierna i form av hela procenttal medan siffrorna jag jämfört med från valet har en decimal. Små förändringar behöver alltså inte ens innebära någon förändring. Sett i det perspektivet är det egentligen bara en förändring, uppgång för Socialdemokraterna, som kan ses.

Socialdemokraterna → 32% (+1,7)
Sverigedemokraterna → 20% (-0,5)
Moderaterna → 19% (-0,1)
Vänsterpartiet → 7% (+0,3)
Centerpartiet → 7% (+0,3)
Miljöpartiet → 5% (-0,1)
Liberalerna → 5% (+0,4)
Kristdemokraterna → 5% (-0,3)

Läs:
Varnar för repris av 1970-talets lönespiral. - Svenska Dagbladet
DN/Ipsos: SD fortsatt näst störst i väntan på ny regering. - Dagens Nyheter