tisdag 20 september 2022

Eftervalsanalys

» Lite självkritik.

När det nu har gått en dryg vecka sedan valet så dyker det upp lite eftervalsanalyser och självkritik. Men, den borde varit ännu mer framträdande. För egentligen är väl knappast valresultatet så väldigt bra för något parti - förutom Sverigedemokraterna alltså.

Socialdemokraterna går visserligen framåt på riksnivå, men har förlorat stort på många håll i landet. Man har vunnit åter makten på en del håll, men verkligen förlorat stort i andra traditionellt starka S-fästen. Är det straffet för att man INTE argumenterat för traditionell socialdemokratisk politik utan istället passivt hamnat i försvarsställning när media och partier till höger velat diskutera högerns frågor. Vart tog miljöfrågorna vägen i den socialdemokratiska argumentationen? Vart tog de sociala frågorna vägen när man istället valde att så smått kopiera högerns hat mot utlänningar. Vart tog kampen för de svaga vägen?

Vänsterpartiet gjorde med största sannolikhet självmål när man rakt av köpte högerns kamp för billigare och mer nedsmutsande bensin och diesel. Vart tog vänsterns kamp för sociala frågor och kamp för de svaga i samhället vägen? Vart tog Vänsterpartiets miljöengagemang vägen. Det försvann i kampen för billigare bensin!

Miljöpartiet gläds över att ha klamrat sig över strecket och räddat den fortsatta tillvaron i riksdagen. Men nog borde väl ett parti med "Miljö" i namnet lyckas bättre när forskarna varnar för att klimatet är akut hotat. När naturkatastroferna bokstavligen står som spön i backen. Är det så att väljare med ideologin till vänster inte vågar rösta på ett parti som gärna säljer sin själ för att få sitta och styra med borgerliga högerpartier i kommuner och regioner?

Centerpartiet har utsatts för en mycket ful kampanj från högerhåll för sin vägran att acceptera att göra sig beroende av Sverigedemokraterna. Överhuvudtaget har dessutom kampanjerna från högerhåll mot miljöengagemang varit direkt vidriga. Jag tror dessutom att man från Centern dåligt lyckats kommunicera att man inte valt Magdalena Anderssons sida för att man gillar Magdalena Andersson utan för att man anser att det andra alternativet är så mycket värre.

Vårt nya regeringsunderlag, den Brunblå sörjan
Liberalerna har egentligen försvunnit i valrörelsen. Vad står Liberalerna för? Hårdare tag och.....? Vi vill inte ha med Sverigedemokraterna att göra men vi vill ha med Sverigedemokraterna i teamet! Något är fel med politiken när en gammal partiledare (Bengt Westerberg) deklarerar att han tänker inte rösta på sitt eget parti. Nu är man nog överlyckliga över att ha räddats kvar i riksdagen. Uppvaknandet blir svårt när man upptäcker i vems knä man i praktiken sitter.

Kristdemokraterna vill nästan framställa att Ebba Busch och partiet haft framgångar. Verkligheten är att partiet ju tappat ytterligare röster. Även här kommer det kritik mot partiets politik från framträdande representanter. KD har kastat det kristna kärleksbudskapet på sophögen för Ebba Buschs privata populistiska kampanj på högerflanken. Senast ut i kritiken är avgående riksdagsledamoten Lars Adaktusson som i en debattartikel i Svenska Dagbladet konstaterar: "Hårdföra KD tappade bort sina kärnvärden". Det blir ett hårt uppvaknande när man upptäcker vad man gett sig in i.

Moderaterna tycks glömma att valet egentligen är ett fiasko för Ulf Kristerssons Moderaterna i glädjen över att uppnå drömmen över alla - att få bli statsminister och nå den yttersta Makten. Runt om i landet tappar Moderaterna makten men Ulf Kristersson går fortfarande på moln några centimeter ovanför marken i lyckan över att få bli statsminister. Uppvaknandet blir hårt när han inser att det är Sverigedemokraterna som är störst och som ställer villkoren. Men än så länge kan man glädjas och glömma att valet var ett fiasko.

Sverigedemokraterna är naturligtvis överlyckliga. Media har varit tillmötesgående och låtit SD styra vilka frågor som ska diskuteras och som ska få publicitet. Det vänstervridna Public Service har snällt bevakat t.ex. kriminalitet och skjutningar med stora rubriker. Av alla skriverier så tror svensken att det är större risk att bli ihjälskjuten än att t.ex. dö i en trafikolycka. Medan verkligheten ju är den motsatta. Media har snällt dansat efter SD:s och högerns pipor tillsammans med övrig tydligt borgerligt dominerade media. Nu är verkligheten här. Redan nu är det tydligen uppenbart att man får svårt att besätta platser på många håll i landet. När de sedvanliga avhoppen och uteslutningarna har kommit igång blir de tomma stolarna ännu fler. Men än så länge är man lyckliga.

Läs:
Hårdföra KD tappade bort sina kärnvärden. - Lars Adaktusson i Svenska Dagbladet
Episk revansch för den ständiga tvåan. - Torbjörn Nilsson i Svenska Dagbladet
Det är vänstern som står för rasismen. - SD-politiker i Expressen
Kan vi inte skratta åt nazister längre? - Andres Lokko i Svenska Dagbladet
Sweden election: How an ex neo-Nazi movement became kingmakers. - BBC News

Inga kommentarer: