fredag 15 december 2006

Är det aldrig någon som skäms?

Gårdagens "kanske positiva" nyhet att man från Högeralliansens sida blev tvungna att skjuta på försämringarna i A-kassan eftersom man (precis som A-kassorna hävdat hela tiden) inte skulle hinna med att göra alla förändringar i tid, visade sig vara en negativ nyhet. Det uppstår ju ett hål i den ansträngda statsbudgeten när de arbetslösa inte kan leverera in pengar som förväntat för att betala skattesänkningarna för de bättre lottade. Alltså har man från regeringen bestämt sig för att ytterligare dra in pengar från AMS och kapar ännu mer i anslagen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Har du valt att bli arbetslös - skyll dig själv! Tror ni Sven-Otto Littorin skäms?

Regeringsrätten har fastställt att Sverige får lov att ha könsdiskriminerande lagar! Regeringsrätten har nämligen bestämt att om föräldrar har delad vårdnad om ett barn så att barnet bor hos båda föräldrarna så ska barnbidraget betalas ut till mamman om dom inte är överens om något annat. Det ska alltså inte betalas ut till den av föräldrarna som har barnet mest, eller den av föräldrarna som har störst behov utan just till den av föräldrarna som har ett visst kön. Ett av könen har alltså vetorätt i frågan. Är det en fråga som är förenlig med svensk lag? Får en lag vara könsdiskriminerande?

I vår stående serie om att världen inte saknar resurser, men fördelar dom fel har vi nu kommit till avsnitt sjuttioåtta. I en liten notis ser jag att den sammanlagda bonus som kommer att betalas ut i år till de anställda i New Yorks fem största investeringsbanker motsvarar ett belopp som är tio gånger så stort som FN:s totala matbudget för att hjälpa 79 miljoner svältande i världen. Dessa anställda ska under året få 79 miljarder dollar. Det är mycket förenklat 550.000.000.000 kronor (hoppas jag fick rätt på nollorna). Och tänk, jag tror inte en enda av dom skäms!

En annan som inte heller verkar skämmas är Svenskt Näringslivs ordförande Michael Treschow. Han tycker att svenska direktörer har för lite betalt. Han kan inte se att bara för att dom får 30%-iga lönelyft så har det inte att göra med vilka lönekrav som andra anställda i svenska företag kan ställa. Han tycker att svenska direktörer ska ha samma löner som direktörer i höglöneländer. Svenska arbetare däremot ska ha sina löner jämförda med lönerna i låglöneländer. Han kan inte tänka sig att vi gör tvärtom? Till en del näringslivsföreträdares heder ska sägas att han faktiskt fått protester även från kollegor för sin rappakalja.

Inga kommentarer: