Om politiska kompromisser

Det har faktiskt hänt en hel del i den svenska politiska inrikesdebatten sedan Högerfalangen inom Socialdemokratin med hjälp av media lyckats avpollettera Håkan Juholt. En sak som hänt sedan dess är att media uppenbarligen känner ett visst mått av kollektivt dåligt samvete för drevet och kampanjen mot Håkan Juholt. En effekt är att den kritiska granskningen av Fredrik Reinfeldt och andra Högerallianspolitiker ökat kraftigt. Helgonglorian som ständigt kunnat anas över Fredriks skalliga hjässa har faktiskt trillar rejält på sned. Och samtidigt har Stefan Löfven blivit mycket positivt bemött av den borgerligt dominerade mediaeliten. Vilket naturligtvis också kan förklaras av att han står rejält till höger inom Socialdemokratin och står mycket närmare Högeralliansens politik. Och samtidigt som detta skett har Moderaternas röstboskap inom Högeralliansen insett att dom är på väg att helt slukas av Moderaterna. Borgerliga väljare kan helt enkelt inte förstå varför dom ska rösta på Folkpartiet, Centerpartiet eller Kristdemokraterna eftersom dessa inte står för något annat än att vara just röstboskap i Riksdagen till Moderaterna. Opinionsmässigt är väljarundersökningarna i stort sett eniga om att inte bara Miljöpartiet utan även Vänsterpartiet är märkbart större än de borgerliga småpartierna. Det här har fått till effekt att de tre småpartierna helt plötsligt har börjat bedriva en egen politik. Kritiken från ledande företrädare för Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna mot Moderaterna (eller de andra Högerallianspartierna) har helt plötsligt blivit ganska intensiv.

Kanske kan vi inför nästa val få en mer demokratisk valrörelse. Där varje parti för fram sina egna idéer, och sedan får väljarnas röster avgöra vilka som ska ha stort inflytande eller mindre inflytande när det är dags att kompromissa och komma överens EFTER valet. Jag tycker nämligen att detta är mycket mer demokratiskt än att partierna gjort sina kompromisser bakom stängda dörrar INNAN valet så att vi väljare inte haft något inflytande.

Moderaternas fanatism att privatisera fortsätter faktiskt trots Fredrik Reinfeldts fasad. 2004 dömdes SL:s (Stockholms Lokaltrafik) styrelseordförande Elwe Nilsson (m) för brott mot aktiebolagslagen sedan han sålt ut stora delar av tunnelbanan i Stockholm till Connex utan att hålla hela styrelsen informerad. Nu har Familjebostäders (Stockholm igen...) styrelseordförande Jonas Nilsson (m) polisanmälts sedan man tvingat igenom en ytterligare försäljning av allmännyttans bostäder till privata händer utan att alla ledamöter fått delta i beredningen.

Ibland när man läser i tidningen skrattar men lite lätt för sig själv. Den här lilla korta ingressen hittade jag i Sydsvenskan i dag: - "De flesta är överens om att en skateboardpark i Kävlinge är en bra idé, men EU sa nej och kommunen tycker att det är för dyrt." Ja, det står faktiskt så, "EU sade nej"! Men nu handlade det lyckligtvis inte om att Bryssel lade sig i om det skulle byggas en skateboardpark i Kävlinge eller inte. Det handlade om att EU inte ville lämna bidrag till bygget om kommunen ville bygga. EU har utvecklats till en enda stor bidragsmaskin. En stor del av ekonomin (den del som inte är en enorm byråkrati) är en enda rundgång av skattepengar som lämnas i bidrag till än det ena och än det andra. EU skulle kunna halvera budgeten utan att något skulle märkas eftersom medlemsstaterna skulle ha mer pengar kvar själva. Det förvånar mig att alla partierna till höger som klagar på det svenska bidragssamhället håller så tyst om EU:s bidragsraseri.

Det sade duns i brevlådan i dag när det orange kuvertet från PPM dök upp (nåja, trillade ner...). Det hade varit en intressant siffra att veta hur många som får det här kuvertet som verkligen öppnar kuvertet? För att inte tala om hur många som läser siffrorna? Själv kan jag konstatera att värdeutvecklingen på mitt PPM-sparande var -10%. Ingen bra affär uppenbarligen när slipsnissarna kört i väggen igen. Å andra sidan så ser jag att den genomsnittliga utvecklingen var -11% så mitt val att inte välja har gjort att jag klarat mig bättre än snittet. Och nöjdheten blir inte sämre när jag ser att jag betalar 0,14% i avgift för förvaltningen medan genomsnittet är mer än dubbelt så stort, 0,32%! Jag tror faktiskt att mitt val att inte göra något val är en ganska bra affär. Och som en bonus så hjälper jag till mindre att göda en mängd överbetalda slipsnissar.

Hustrun berättade förresten att flera av hennes arbetskamrater blivit uppringda av någon som uppgett sig ringa från PPM-myndigheten och ville hjälpa till med placeringen av pensionspengarnas. F-n tro't! J-vla bluffmakare som försöker lura människor på deras pengar. Jag hoppas någon ringer mig också, för då skulle jag få glädjas åt att läsa lusen av den j-veln.