» Om skiljda världar
Underskottet i USA:s statsbudget närmar sig den ofattbara summan av 1.000 miljarder dollar. För budgetåret 2019, som slutar 30 sept, beräknas underskottet bli 960 miljarder dollar. Det motsvarar med dagens dollarkurs 9.240 miljarder kronor. 9.240.000.000.000 kronor. Det är ungefär 9 gånger så mycket som hela den svenska statsbudgetens omfattning. För nästa år beräknas underskottet passera 1.000 miljarder dollar. Men så går det när populistiska högerpolitiker ska genomföra sina skattesänkningar.
Det är alltså Donald Trumps kraftiga skattesänkningar som ligger bakom USA:s rekordstora budgetunderskott. Som nu är det största budgetunderskottet sedan under 2:a världskriget. Teorin när högerpolitiker genomför stora skattesänkningar (i USA eller i Sverige) är att om människor får behålla en större del av inkomsten så kommer dom att jobba så mycket mer och skatteinkomsterna snarast blir högre. En teori som ständigt misslyckas! Att tro att direktörerna och aktiespekulanterna skulle börja jobba övertid bara för att dom får behålla mer av sina pengar är så urbota dumt att det egentligen är förvånande att man fortsätter att framföra teorin. Inte heller en vanlig städare eller industriarbetare börjar jobba mer övertid för att han fått skatten sänkt. Den här teorin brakar åt skogen varje gång den testas i verkligheten. Tidigare borgerliga regeringar har testat. Det slutar i budgetunderskott och ökad statsskuld. Något som sedan kommande regeringar får reparera skadorna av.
I Sverige är idag istället situationen tvärtom. De senaste S-ledda regeringarna har ständigt haft en budget som gått med plus och har betalt av på den svenska statsskulden. En skuld som i dag är rekordlåg. Både med svenska mått sett och om man jämför med andra länder. Allt fler ekonomer har börjat hävda att statsskulden egentligen är för låg. Det är dags för regeringen att börja spendera pengar. Det finns stora behov av investeringar i infrastruktur som kan finansieras med lån. Lån som långivare står i kö för att erbjuda. De låga räntor som råder i stort sett i hela världen innebär att räntorna på statslån är extremt låga. I dag är situationen till och med den att om Svenska staten tar ett 20-årigt lån så är räntan positiv. Sverige skulle alltså få betalt för att låna pengarna. Det är de mycket goda svenska statsfinanserna som gör att långivarna inte ser några risker utan istället har behov av att placera sina pengar någonstans där dom inte minskar i värde.
Så, vad väntar Sverige på? Det finns stora behov av investeringar i det svenska järnvägsnätet. Investeringar som kan finansieras med lån som i stort sett inte kostar någonting. Det är dags för de svenska politikerna att sätta på sig spenderbyxorna. Vi kan göra dessa investeringar utan att få problem med statsfinanserna. Vi är nämligen inte i USA:s ställning. Vi har inte ett skenande budgetunderskott.
Sätt fart Magdalena Andersson!
Men, vi måste också föra en politik som MINSKAR klyftorna i vårt land. Vi har under en lång följd av år haft kraftigt skenande klyftor i Sverige. Och klyftorna i Sverige växer fortare än i våra grannländer. Det är FEL politik. Även om det finns dom som tycker det är bra. Dagens Industri tycker att det är bra med ökade klyftor. Men det förklaras ju av att tidningen vänder sig till just de som tjänar på de ökade klyftorna. Och dom måste ju göras glada. Om vi vill minska klyftorna går det inte att fortsätta föra en skattepolitik som gynnar de redan privilegierade. Att avskaffa Värnskatten är FEL politik. Sverige är redan i dag ett skatteparadis för människor med stora förmögenheter och med höga "arbetsfria" inkomster. Vi är i stort sett unika i hela världen som inte har någon Förmögenhetsskatt. Vi har ingen Arvsskatt. Vi har ingen Gåvoskatt. Vi har i princip ingen Fastighetsskatt. Vi har en inkomstskatt som premierar den som får sin inkomst från arbetsfria kapitalinkomster jämfört med arbetsinkomster. Vi är kort sagt ett skatteparadis för just de som tjänar på de ökade klyftorna.
Gör något Magdalena Andersson!
Några lästips:
USA mot 1 000 miljarder dollar i underskott
Dagens Industri
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar