Migrationspolitik är INTE lätt

Den som läser Sven Tycker regelbundet har säkert inte missat att jag har synpunkter på svensk flyktingpolitik. Mitt förtroende för den ansvariga ministern, moderaten Tobias Billström, är lågt - mycket lågt. Flyktingpolitik är svårt. Det är alltid svårt. Det kvittar vilka lagar och regler vi har, det kvittar vilka direktiv som ansvariga får. Det kommer hur man än gör att fattas beslut som många uppfattar som felaktiga. Vi kommer alltid att tvingas fatta beslut om gränsfall. Det tragiska i dag är att vi har en minister som driver politiken mot att man ska "hellre fälla än fria" istället för som det gäller inom juridik rent allmänt, dvs "hellre fria än fälla". Tobias Billström drivs av åsikten att det är viktigt att markera utåt att vi utvisar folk. Han ser det inte som något nödvändigt ont att det måste fattas beslut om utvisningar. Han ser det som något viktigt och gott att det fattas utvisningsbeslut.

Tobias Billströms kollega i Irak, Migrationsminister Dindar Ndjeman Dosky, vädjar nu återigen till Sverige att sluta med tvångsutvisningar till Irak. Sedan 2007 har Sverige tvångsutvisat 1147 personer till Irak. Men Irak kan inte garantera deras säkerhet. Och det gäller först och främst kristna som utvisas. Men Tobias Billström har ingen förståelse för de irakiska invändningarna. Det finns ju en överenskommelse om det, och Tobias tycker om att utvisa människor. Och det finns faktiskt en överenskommelse, en överenskommelse som köptes av en tidigare irakisk minister mot att Sverige öppnade en ambassad i Irak.

Jag upprepar. Migrationspolitik är svårt, mycket svårt. Hur man än utformar lagar och föreskrifter så kommer tvivelaktiga beslut att fattas. Att vara Migrationsminister är ett självmordsuppdrag. Men, det gör det ännu viktigare att den minister som har uppdraget drivs av medmänsklighet inte av viljan att statuera exempel.

Resultatet av miljöförhandlingarna i Durban blev väl inte det bästa. Hur stort fiasko det blev råder det väl dock olika åsikter om. Alla vill ha en bättre miljö, men bara om det inte går ut över deras egen bekvämlighet och standard. Vad som händer i framtiden står skrivet i stjärnorna. Alla vill, men ingen vill offra något själv. Ett exempel. Vi flyger allt mer. På de statliga flygplatserna som drivs av Svedavia (det är 11 stycken) reste under november 2,7 miljoner passagerare. Det är en fortsatt kraftig ökning från förra året. Antalet starter och landningar ökade med 4%. Inrikesresandet ökade med 11% och utrikesresandet ökade med 7%. Det är inte så konstigt att stater inte är villiga att offra något när vi själva inte är villiga att offra något.

Vinterjogging: En sak är säker. Att bara springa en runda i veckan är inte tillräckligt för att upprätthålla en acceptabel kondis. Förhoppningen får bli att jag i varje fall kan bibehålla en acceptabel grundkondis. När solen gått ner och mörkret lagt sig blev det äntligen tid för en liten runda. Och det var kallt. Det blåste. Det var mörkt. Den som påstår att detta är inbjudande ljuger. Det är inte alls inbjudande, det är snarare motbjudande. Och inte blir det bättre av att man börjar med uppförsbacke och sedan motvind. Det gick tungt. Det blev som vanligt 5,5 km via elljusspåret i Tingvalla. Tiden 31.55 blev faktiskt bättre än förra veckan. Jag vill påminna ansvariga på Åstorps kommun om att lamporna 46 och 50 fortfarande inte lyser. BYT!

Men det viktigaste som hänt ser vi på Aftonbladets framsida i dag. Någon av Aftonbladets reportrar tyckte sig se att något sparkade i Vickans mage! Stoppa pressarna! Extraupplaga på gång!