GOTT NYTT ÅR

Nyårsafton! Grevinnan och betjänten hör till. Hela dagen har en massa småglin sprungit omkring och fascinerat hört hur det säger "Pang" när man tänder eld på en liten mojäng. Och det är ju jättespännande. Jag hörde på nyheterna att enligt en undersökning som gjorts av ett försäkringsbolag så vill 60% av svenskarna helt förbjuda smällandet, eller i varje fall kraftigt begränsa användandet. Jag för min del tycker inte att det ska införas något förbud. Men endast den som har sökt (och fått beviljat) ett tillstånd ska få köpa pjäserna. Ett rejält fyrverkeri vid midnatt är tjusigt och maffigt. Allt pangande innan dess är inget annat än trams. Det är nästan, men bara nästan, att jag hoppas att skiten exploderar i näven på småglinen så att dom blir av med ett finger eller två.

Hur som helst är det nyår. Det är dags för nyårslöftena! Mitt nyårslöfte förra året lyckades jag faktiskt hålla. Jag lovade nämligen att under året komma på något varje månad att ge beröm till Regeringen för. Och faktum är att jag 12 gånger förra året gav beröm till Högerregeringen, eller i varje fall till enskilda ledamöter. Det var en prestation av mig. Nu är det nytt nyår och dags för nytt nyårslöfte. Och mitt löfte inför 2012 är att försöka att inte vara så långrandig, att inte vara så negativ och gnällig rent allmänt. Jag lovar att istället försöka komma med konkreta idéer och förslag på hur man kan ändra på Högeralliansens människofientliga politik. En politik som gynnar egoismen, en politik som gynnar de starka men är fientlig mot de svaga. Vi måste istället skapa ett samhälle som tror på solidaritet. Ett samhälle som tror på att den som har sitt på det torra faktiskt är villig att sträcka ut en hand och som kollektiv stötta den som har problem.

Vid årsskiftet fyller Euron 10 år! Av någon outgrundlig anledning så verkar firandet av detta bli ganska tillbakadraget. Angela Merkel, som är den som bestämmer inom Eurogruppen, tror att 2012 blir ett jobbigt år för Euron. Och det är nog ett understatement. Våra Eurofanatiker på hemmaplan argumenterar faktiskt inte så högt för en svensk anslutning till Euron. Dom inser väl det orimliga. Däremot argumenterar man för att Sverige ska ansluta sig till Merkels och Sarkozys stabilitetspakt. Argumentet är att vi annars riskerar att stå utanför och förlora inflytande. Det felaktiga i det resonemanget är att vi inte får något inflytande även om vi går med. Euron har allt mer utvecklats till en union där några stora starka bestämmer och resten ska hålla tyst. Om det är nödvändigt avskaffas demokratin. I två Euroländer (Grekland och Italien) har de folkvalda regeringarna avsatts och istället har EU tillsatt tjänstemän som marionetter för att styra länderna. När demokratins vagga, Grekland, ville hålla fast vid demokratin och hålla en folkomröstning om framtiden tappade man hakan i Paris och Berlin. Helt otänkbart, och den folkvalda regering som föreslagit en folkomröstning avsattes som sagt och ersattes av tjänstemän tillsatta av Berlin och Paris. Vi förlorar inget inflytande genom att stå utanför, däremot får vi behålla en del av vårt eget inflytande över våra egna affärer.

Den fråga som tillsammans med Euron kris fått mest mediaintresse under året är demokratisträvandena inom Arabvärlden. Demokratiprotesterna i området har nu tyvärr lite smått trillat ut ur mediaintresset. Sedan Qadhdhafi (som västvärlden inte kunde lita på) har mördats har intresset minskat. Lite intresse ägnas åt Syrien där dödstalen ju räknas i tusental, men intresset har svalnat. Faktum är att kampen för demokrati fortsätter. I Bahrain har befolkningen i dagarna protesterat genom att fredligt sätta sig på filtar och kuddar utanför sina hus. Svaret från regimen blev att helt enkelt låta militärfordon köra över de protesterande. Och regimen sitter säkert. I början på året fick regimen beröm från USA och västvärlden sedan man då slagit ner upproret med hjälp av 1000 influgna soldater från Saudiarabien. Hur kan det komma sig att de protesterande i Bahrain inte får något stöd alls utan istället motarbetas av västvärlden? Jo, det finns en mycket enkel förklaring. Det finns nämligen en mycket stor amerikansk militärbas i Bahrain. Och då måste man ju stödja den sittande regimen. Kanske skulle Qadhdhafi ha sett till att det funnits en amerikansk militärbas i landet. Då hade han suttit kvar vid makten i dag istället för att ha störtats och mördats av en enig västvärld (med svensk hjälp). Det måste ha varit första gången i modern tid som Sverige med sin militär störtat den styrande i ett annat land. Qadhdhafi var en diktator. Och förhoppningsvis får folket det så småningom bättre. Men det börjar bra om detta sker genom att andra länder avsätter och tillsätter.

Lycka till i det nya året!