Ack ja!

Många gånger kan det vara riktigt roande att läsa lokaltidningen. Dagens Helsingborgs Dagblad berättar att Höganäs Moderata kommunalråd Péter Kovács är missnöjd med hur lokala Helsingborgs Dagblad behandlar Höganäs kommun. Han tycker att tidningen missgynnar kommunen genom att den får alldeles för lite utrymme i tidningen. Dessutom kommer Höganässidorna nästan längst bak i tidningen vilket han också tycker illa om. Som protest vill han att kommunen ska sluta annonsera i tidningen. Det intressanta är att Höganäs faktiskt inte alls är missgynnat. Det här är nämligen en fråga där jag haft skriftväxling flera gånger med HD. Det är nämligen så att Höganäs, Bjuv och Åstorp delar på i allmänhet 4 sidor i tidningen. I Höganäs bor det knappt 25.000 innevånare och i Bjuv och Åstorp bor det knappt 15.000 vardera i kommunerna. Bjuv och Åstorp har gemensamma sidor. Och då kan man ju tänka att Höganäs och Bjuv/Åstorp har vardera ungefär hälften av utrymmet, med en liten övervikt för Bjuv/Åstorp. Men så är det inte, utan det ägnas mycket mer utrymme åt Höganäs (ofta kan fördelningen vara 3 sidor resp 1 sida). Men för ett moderat kommunalråd i en moderatstyrd kommun med storhetsvansinne räcker detta naturligtvis inte. Nu finns det förstås skäl till att Höganäs i praktiken prioriteras. Innevånarna där är kommersiellt mer intressanta än dom är i de båda arbetarkommunerna Bjuv och Åstorp. Jag väntar med spänning på att min senaste begäran från HD på vilka faktorer det är som fått HD att göra de prioriteringar man gjort ska besvaras. Det kommer säkert ett svar en dag. Fast om man vågar svara i klartext undrar jag.

Illustrationen visar på den Euroentusiasm som en gång härskade i denna moderatstyrda kommun. Man skapade till och med en egen valuta, Euronäs. Men, det är ganska tyst om Euron i Höganäs i dag...

Det är lite smått inbördeskrig i flera partier just nu. I Kristdemokraterna har Mats Odell gjort att det är konkurrens om partiledarskapet. Och det sågs från början som positivt att det är flera kandidater. Det framställs som ett tecken på demokrati. Men se'n kommer valberedningen med sitt utslag, och efter det ska det vara tyst. I Kristdemokraterna har det inte blivit tyst. Mats Odell fortsätter kampen om partiledarposten samtidigt som valberedningen bestämt sig för att peta bort Mats Odell från alla maktposter i partiet. Jag vill klart deklarera att jag tycker Göran Hägglund är en klart mer sympatisk ordförande än högerstofilen Mats Odell. Men jag hoppas Mats Odell vinner eftersom jag tror att det skulle innebära dödsstöten för Kristdemokraterna.

Miljöpartiet fortsätter sin utveckling från att vara ett radikalt grönt miljöparti till ett nyliberalt parti med miljöalibi. Under Gustav Fridolin förstärks denne utveckling. Miljöpartiet har gjort flera överenskommelser med Moderaterna (och deras röstboskap). Den mest beklagansvärda är väl den om svensk flyktingpolitik. En överenskommelse som cementerat Tobias Billströms utvisningspolitik. Men, det börjar dyka upp en opposition inom Miljöpartiet. Där de sista övervintrande miljömupparna börjar inse att dagens Miljöparti är inte det Miljöparti dom en gång bildade. Det partiet ville skapa en radikal opinion inom miljöområdet. Dagens Miljöparti är villiga att sälja ut det mesta för att få sitta vid maktens grytor.

Vänsterpartiet, som väl är det parti där det oftast brukar vara inbördeskrig har än så länge lyckats hålla lugnet. Detta medan Jonas Sjöstedt befäster sin ställning som klar favorit till partiledarposten. Och faktum är att jag faktiskt tror att han kommer att väljas utan att det utbryter inbördeskrig.

Att det råder inbördeskrig inom Socialdemokraterna har väl de flesta börjat inse. Förföljelsen av Håkan Juholt har helt uppenbart främst startats upp från inom partiet. Från missnöjda toppsossar på högerflygeln som inte accepterat att man valt en gammelsosse från landsbygden utanför Fjollträsk till partiledare. Sedan har underminerandet utnyttjas väl av borgerliga media (och delar av sossemedia också). Men, den senaste tiden verkar det som om den stora skaran av partimedlemmar sluter upp bakom Håkan Juholt. Samtidigt som det till och med framställs krav på att illojala medlemmar ska uteslutas ur partiet.

Inom Moderaterna är det lugnt. I varje fall så länge som det går bra för partiet. Frågan är vad de gamla traditionella moderaterna kommer att säga den dag det vänder i opinionen. Jag lyssnade lite på en intervju med Fredrik Reinfeldt på radion i dag. Och det lät faktiskt tråkigt. Det är uppenbart att Fredrik Reinfeldt har tappat entusiasmen. Istället för att låta just entusiastiskt så lät han mest som att han förtvivlat försökte låta som den Fredrik Reinfeldt som Per Schlingmann har skapat. Och det lät inte äkta längre.

Och till slut lite mer humor från dagens tidning. I Israel har en liten grupp ortodoxa judar, under ledning av rabbinen Amnon Yitzhak, slängt en massa gamla TV-apparater på tippen för att markera sitt avståndstagande från den omoraliska tingesten. Med tanke på all den skit som sänds i TV så skulle jag ibland också vilja slänga den på tippen, men det mest humoristiska var att medan hela PR-jippot pågick satt ledaren, alltså rabbinen Amnon Yitzhak, och följde spektaklet på en laptop medan han surfade runt på det lika förbjudna Internet. Religiösa fanatiker är farliga. Oberoende av vilken religion eller var dom dyker upp. Om dom av sin ledare fås att slänga sin TV så är det ju mest patetiskt. Men en annan gång säger ledaren till dom något annat mycket värre - och dom lyder blint.