Försäkringskassans död?

Situationen för Försäkringskassan som en myndighet i medborgarnas tjänst är dålig. Jag läser på Dagens Nyheter att vår moderata Socialutförsäkringsminister Ulf Kristersson litar på Försäkringskassans medarbetare. Jag kan berätta att det är inte många av Försäkringskassans medarbetare som litar på minister Ulf Kristersson. Den slakt av Försäkringskassans möjlighet att ge en rimlig service som Högeralliansregeringen genomfört är inget annat än en skandal. Och att höra hur vissa representanter för Högeralliansregeringen försöker lägga skulden för problemen på Försäkringskassan är direkt skrattretande. Vi kan göra en liten jämförelse mellan anslagen till Försäkringskassan och anslagen till Regeringskansliet. Anslagen till Regeringskansliet har ökats med rekordsummor under flera år, och man har stora överskott i budgeten. När nyligen den politiska oppositionen skar ner anslaget utmålades detta som en katastrof av Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt. Försäkringskassans anslag har under en följd av år utsatts för kraftiga nedskärningar och resultatet har blivit ständiga underskott, pengarna räcker helt enkelt inte. Och när nu anslaget sänks med rekordbelopp tycker ansvariga politiker att det ska väl inte vara några problem, de problem som finns är Försäkringskassans eget fel. Det hela är ett led i Högerns målsättning att slå sönder Socialförsäkringen. Läs vad Fackets tidning ST Press skriver. Och läs debatten i Dagens Nyheter. DN 1, DN 2, DN 3 och DN 4. Och Aftonbladets ledare där jag snott denna teckning av Robert Nyberg, som säger mer än hela texten här.

En som däremot vill ha mer pengar är Knugahuset. Dom är så många nu och har så mycket att göra så det behövs ytterligare närmare 8 miljoner kronor förutom de 122 miljoner man redan får. Jag kan inte förstå varför vi ska betala Maddes festande i New York. Eller Lillknugens lek med bilar och försök till studier. Eller Dannes utbildning till snörklippare. Eller...

För en liten tid sedan fick jag tillbaka ett par filmer från framkallning. Filmer som var tagna med ett par nya gamla kameror. Och jag börjar i dag med att presentera en bild tagen med en Canon A-1. Som väl var den mest avancerade kameran i A-serien. Den lanserades 1978 och kostade 3.150 kronor när den köptes på Hasse Foto i Vänersborg den 1 juni 1979. Nu betalade jag 300 kronor på Tradera. Och det ska bli kul att ta lite fler filmer med den när jag lärt känna den ordentligt. Bifogade bild är inte helt idealisk. De två filmer jag fick framkallade (tagna med två olika kameror) var av annan sort än jag brukar använda, och jag skickade dom också till ett annat laboratorium än vad jag brukar. Jag tyckte bilderna var "mesiga" och saknade färg och kraft. Och det blir inte bättre av att den skanner jag har inte är världens bästa. Bilden på "höstlöven" tog jag i Ängelholm i början av februari.

Till slut vill jag säga att jag blir lite orolig över Försvarets och krigsvännernas frenetiska vilja att tysta ner det faktum att de två svenska officerare som sköts ihjäl för ett år sedan i Afghanistan faktiskt sköts ihjäl av svenska kulor, inte av någon Afghansk terrorist. Det är inte det faktum att det var den egna skottlossningen som kostade svenskarna livet som är skandalen. Det är det faktum att man förtvivlat från militären försökt tysta ner dessa fakta. Detta gör att man blir misstänksam om att det finns mer uppgifter som tystats ner och som de svenska skattebetalarna inte ska få veta. För att det var den egna skottlossningen som tog livet av svenskarna är inget ovanligt. I krig är det mycket vanligt att "friendly fire" kostar liv. Enligt undersökningar som gjort vid flera tillfällen under många krig har det visat sig att det är en mycket stor andel av soldaterna som när det börjar vissla kulor omkring dom så siktar dom inte när dom skjuter. Dom bara skjuter vilt omkring sig. Och detta är ett helt normalt beteende. "Jag vill överleva detta" är den viktiga tanken. Alltså håller man sig i skydd medan man skjuter utan att veta vart man skjuter. Krig är grymt, det finns inget romantiskt skimmer över krig. Det finns inga krigshjältar. Det finns bara livrädda unga pojkar som inget hellre vill än att överleva.