måndag 14 mars 2011

Calle Stropp twittrar bort sig

Carl Bildt har gjort bort sig. När världen är chockade över katastrofen i Japan twittrar vår utrikesminister: - "The Nordic world has its discreet charm. No earthquakes. No tsunamis". Och det är ju klart att vi här uppe i de Nordiska länderna har vår diskreta charm som inte drabbas av jordbävningar eller tsunamis. Nu är det väl inte så enkelt att vi slipper jordbävningar. Det händer här också lite då och då, även om dom är mycket mindre. Det är väl bara några dagar sedan Lappland hade ett jordskalv som förorsakade ett rejält ras i LKAB:s gruva i Kiruna. När kritiken mot Calle blev för stor för det ganska ogenomtänkta twittrandet tvingades Calle gå ut med ett förtydligande. Detta går ut på att han bara ville försvara kärnkraften här i Sverige. Eftersom vi inte kan drabbas av så svåra jordbävningar och tsunamis så är vår kärnkraft helt säker. Men Calle begriper inte så mycket förstår vi. Det ska därför påpekas att det inte är jordbävningen eller tsunamin som är det stora problemet vid de havererade kärnkraftsreaktorerna. Problemet är att dessa händelser vållade strömavbrott. Och det är strömavbrotten i sig som skapat alla problemen. Och det faktum att säkerhetssystem efter säkerhetssystem inte fungerat som tänkt.

Än så länge har varje dag inneburit att situationen förvärrats trots löften från kraftföretaget och japanska regeringen om att man har allt under kontroll. Det är nämligen det som är problemet med kärnkraft. Vi kan bygga in hur många säkerhetssystem som helst. Men vi råder inte över teknikens tillförlitlighet. Varje dag händer det att tekniken inte fungerar som det är tänkt. Bilmotorer slutar fungera. Kedjan hoppar av på cykeln. Du drabbas av punktering. Någon snubblar och bryter benet. TV:n där hemma lägger av. Datorns hårddisk kraschar. Skosnöret går av. Reservelsystemet till ett kärnkraftsaggregat vägrar starta. Alla olyckor är tråkiga. Men inga kan få så stora konsekvenser som en krasch i ett kärnkraftsverk. Och det DÄRFÖR jag är kritisk till kärnkraften. Olyckor händer, det kan vi inte göra något åt. Men olyckor FÅR inte hända i ett kärnkraftsverk.

Kärnkraft - nej tack
Den här bilden har lockat ovanligt många besökare till min huvudblogg på swl kan jag berätta. Söker man efter "Kärnkraft - nej tack" på Google bilder så har nämligen min blogg lyckats hamna på förstaplats. Inte illa pinkat av en kissnödig bloggare.

Annars har faktiskt kärnkraftens kraschlandning i Japan satt sina spår i kärnkraftsdebatten runt om i världen. I Schweiz har man nu beslutat att stryka de tidigare planerna på att ersätta landets gamla kärnkraftverk med nya. Och i Tyskland har Angela Merkel meddelat att man vill pröva säkerheten i de tyska kärnkraftverken. Och hon antyder att det kan vara läge att stryka det (mycket impopulära) beslutet nyligen om att förlänga livslängden på Tysklands åldrande kärnkraftverk. Något som oppositionen kräver. Motståndet mot kärnkraften är mycket aktivare i Tyskland än i Sverige. Och Angela Merkels utspel är ett tydligt tecken på valtaktik. Det är inom kort dags för tre olika delstatsval i Tyskland. Och det senaste delstatsvalet var en stor framgång för Socialdemokraterna och en motgång för Angela Merkels höger.

Jag såg förresten den gamla kärnkraftsmotståndare Maud Olofsson (c) på TV:n i dag sitta och försvara kärnkraften. Och argumentera för att det inte fanns någon anledning och fundera mer i Sverige. Den svenska kärnkraften är ju så säker nu sedan Centerpartiet hamnat vid köttbordet. Det lät riktigt patetiskt Maud!

Två frågor som helt dött i rapporteringen från Japan är demokratiprotesterna i Nordafrika och Mellanöstern. För att inte tala om granskandet av Håkan Juholt. Situationen i Nordafrika och Mellanöstern har för tillfället bara plats för situationen i Libyen. En situation som verkar bli värre och värre. Men protesterna är livliga på många håll i området. Och rädslan bland de styrande är stor. En av de diktaturer där protesterna slagits ner blodigt är i Bahrain. Jag ser att de styrande där nu fått hjälp av 1.000 elitsoldater från Saudiarabien som skickats till ön för att slå ner demokratiprotesterna. 500 poliser från Förenade Arabemiraten har också flugits in för att slå ner upproret. Det är uppenbart att de styrande i den största diktaturen av dom alla - Saudiarabien - börjar bli rejält oroliga. Sprids oroligheterna dit får det svåra konsekvenser för många länder. Vill vi ha demokrati i Saudiarabien? Eller är stabiliteten viktigare? Fråga Calle!

En glad Håkan Juholt
Och, som sagt. Även granskningen av Håkan Juholt har helt försvunnit från dagordningen. Ja nästan i varje fall. I Expressen sågar i dag PR-konsulten Christian Ekström den troliga nya S-ledaren Håkan Juholt rejält. Fast vad Expressen glömde att berätta var att Christian Ekström har en rejäl moderat bakgrund. Dvs kritiken följer det sedvanliga mönstret. Borgerliga åsikter om Håkan Juholt är nästan uteslutande negativa. Socialdemokratiska åsikter om Håkan Juholt är däremot i allmänhet positiva. Hur tolkar vi detta?

Vem bestämmer i Sverige? Sverige eller EU?
Slutligen ser och hör jag vår moderata Justitieminister Beatrice Ask hota med att om inte Riksdagen godkänner den nya datalagringslagen så kommer Sverige att få böta 150 miljoner kronor till EU. V + Mp (och eventuellt Sd) vill nämligen bordlägga frågan för ytterligare eftertanke. Och dom är tillsammans tillräckligt många för att skjuta på beslutet i ett år. Det är nämligen numera så vist här i Sverige att det är inte längre medborgarna i Sverige som bestämmer vilka lagar som ska gälla i Sverige. Det bestämmer EU-Parlamentet i Bryssel. Sverige är inte längre en självständig och oberoende stat. Vi är bara en delstat i den stora Europeiska Unionen. Svenska lagar bestäms i Bryssel, inte i Stockholm.

Inga kommentarer: