Sofia "the Shell" Arkelsten

Skandalen med Moderaternas partisekreterare Sofia "the Shell" Arkelsten fortsätter att växa. Som jag berättade i går vände Sofias intresse för Shell i och med den av Shell betalda studieresan till Sydfrankrike. Det har nu visat sig att Sofia också bjudits av kärnkraftslobbyn i Forum för energi och tillväxt på en resa till finsk kärnkraft i Olkiluoto. Strax efter röstade Sofia för att godkänna att vi bygger ut kärnkraften i Sverige (genom att gamla små verk får ersättas med nya större).

Däremot har Sofia avbrutit sitt engagemang i miljöföretaget Sweco. Ett bolag med en omsättning på närmare 6 miljarder kronor och som är börsnoterat. Förra året accepterade Sofia en styrelsepost i bolaget (arvode 175.000 kronor). Men har när hon får frågor från journalister i frågan bestämt att hoppa av igen. Hon tyckte väl att hon kunde göra nytta genom att kombinera att vara miljötalesman för regeringspartiet och sitta i ett företag som sysslar med miljön. Om det gjorde nytta i arbetet som miljötalesman, i styrelsen eller bara för den egna privatekonomin framgår dock inte. Men 175.000 är ju ingen spottstyver för ett litet extraknäck. Det motsvarar det maximala en arbetslös svensk kan få i inkomst på ett helt år. Men som sagt, hon hoppade direkt när det började ställas frågor. Hon hoppade av pga "tidsskäl". :-)

För övrigt tycker jag att Sofia verkar mindre kompetent som partisekreterare. Att vara detta handlar ju om att vara tillgänglig för journalister och reportrar, allra helst när det blåser. Men nu när det blåser runt henne själv har hon till stora delar försvunnit. Hon verkar nästan ha tystnat på nätet också. Resumé påpekar att hon nästan försvunnit med sina regelbundna uppdateringar. Det är ju nu hon ska vara aktiv och förklara sig och få ut sitt (och moderaternas) budskap. Det är uppenbart att det inte fungerar.

Svenska Dagbladet påminner om att Sofia 2008 nappade på ett erbjudande från BMW om att gratis ett tag låna en superbil av dom. Jag tycker Sofia verkar vara duktig på matt utnyttja sin ställning på ett, för henne, förmånligt sätt. Duktig tös!

Vidare så noterar jag att banken Nordea valt att reservera 1,8 miljarder kronor i bonusar till cheferna för de tre första kvartalen i år. Detta motsvarar 2,4 miljarder kronor på helår. Och det är klart, dessa slipsnissechefer har ju lyckats bra med att öka bankens vinster. Detta har skett genom att inte betala ut någon ränta på de pengar den vanliga bankkunden lånar ut till banken. Däremot tar man bra betalt för att samma bankkund ska kunna komma åt sina pengar. Vidare har man ökat skillnaden i inlåningsränta och utlåningsränta. Så visst har slipsnissarna varit duktiga och gör verkligen skäl för en rejäl miljonbonus för sin höga kompetens och förmåga att lura kunderna. Hipp hipp hurra för den samlade kåren av slipsnissar! Jag tar för givet att samma slipsnissar får betala tillbaka en del av deras redan från början höga grundlön när spekulationsbubblan kraschar och banken måste ha hjälp av skattebetalarna för att överleva.

Jag ser att Svenskt Näringsliv för några månader sedan har fått en ny ordförande, Kenneth Bengtsson. Han har varit ganska tyst fram tills nu, men i en intervju i Veckans Affärer går han ut och berättar vad han tycker. Det framkommer då att För Svenskt Näringsliv är LAS ett rött skynke. Den är bara till bekymmer - för arbetsgivaren alltså. Vidare vill han riva upp strejkrätten som bara är ett bekymmer - för arbetsgivaren alltså. Och han vill också göra något åt marginalskatten. Den är ett bekymmer - för den som tjänar bra alltså. Så egentligen är hr Bengtssons åsikter inget att förvåna sig över. Och det är ju klart, tar man bort LAS och strejkrätten så är det ju inget bekymmer för arbetsgivaren att bara köra över arbetstagaren. Han behöver ju inte ens tuta först! Det ska påpekas att hr Bengtsson också berättar att han röstar på Moderaterna. Nå'n som är förvånad?