måndag 18 oktober 2010

Skattefiffel i mångmiljardklass

Dagens Industri berättar i dag hur Riskkapitalbolag varje år lurar oss andra svenska skattebetalare på uppemot 10 miljarder kronor. Det sker enkelt uttryckt genom att man lånar pengar av sig själv över gränserna, och sedan gör man avdrag för räntekostnaderna i Sverige. Vi har nämligen mycket förmånliga regler för ränteavdrag i Sverige. Ett sätt att stödja investeringar. Enligt Skatteverkets beräkningar undanhålls varje år ungefär 35 miljarder kronor i minskat skatteunderlag, vilket ger nästan 10 miljarder mindre i skatteinkomster. Skatter som alla vi andra istället får betala. Jag tar för givet att Skattebetalarnas Förening, när dom nu blir uppmärksammade på fifflet, kräver en skärpning av reglerna.

Men, om jag ska vara uppriktig så tror jag inte på detta. Jag har i Fria Tidningen haft en liten debatt med Nima Sanandaji från just Skattebetalarnas förening. Och när han ska svara på min fråga varför Skattebetalarnas Förening bara intresserar sig för överutnyttjande av bidrag men inte intresserar sig för fiffel med skatter så blir inlägget från Nina främst en lång ursäkt för att skattefiffel finns bara för att skatterna är för höga. Inget avståndstagande från skattefiffel där inte.

På många håll i världen diskuteras investeringar i järnvägsinfrastrukturen. Den 9 och 11 oktober har jag t.ex. kommenterat den kinesiska satsningen både på inhemska snabbtåg och en ny tågförbindelse mellan Kina och Europa. Japan var mycket tidiga med en satsning på snabbtåg. Och i många Europeiska länder har det skett en satsning. I Sverige har tyvärr snålheten bedragit visheten när det gäller investeringar (och underhåll) i järnvägsinfrastrukturen. Och här gäller fortfarande att snålhet är vishet. Anslagen för underhåll skärs ner och nya investeringar skjuts på framtiden. I USA har Barack Obama bestämt sig för att göra en rejäl satsning på järnvägsinfrastrukturen. Något som under lång tid fått förfalla totalt. Järnvägen är mycket obetydlig i USA jämfört med t.ex. Europa. Främst eftersom den varit helt utlämnad till privata initiativ som inte velat göra de investeringar som behövs utan istället har det hela fått förfalla. Och Barack Obamas planerade satsning har mött på stort motstånd från främst den amerikanska högern. Risken är att USA fortsätter att vara bilens förlovade land, med de konsekvenser för miljö och hälsa som detta innebär. Och som sagt, i Sverige dras det återigen ner på underhållet och nya investeringar skjuts på framtiden.

Radion fortsätter sin bevakning av Moderaternas Ättestupa i sjukförsäkringen. I dag visar man genom exempel hur utförsäkringen (det som högern officiellt kallar omförsäkringen) resulterar i att sjuka människor som istället kallas arbetslösa också får mycket sämre inkomster. Oftast är A-kassan lägre än sjukpenningen eftersom taket i A-kassan ligger så lågt. I dag påminner man om att många som haft speciella försäkringar som ska ge en bättre kompensation vid sjukskrivningar nu blir av med dessa försäkringar som dom tecknat eftersom dom inte längre kallas sjukskrivna. Helt okänsligt kommenterar den moderata ordföranden i riksdagens Socialförsäkringsutskott, Gunnar Axén, detta med: - "Om det är en privat försäkring eller en kollektivavtalad försäkring så måste de som tecknat försäkringen förstå vilka villkor som gäller och faktiskt själva känna ansvar för det. Det är ingenting vi politiker har inflytande över, privat utformade försäkringar." Och det är ju i och för sig ett korrekt konstaterande. Men det är politikerna som ändrar spelreglerna och har bestämt att sjuka människor inte längre ska kallas sjuka utan arbetslösa. Det är alltså politikerna som ändrat spelreglerna efter det att människor tecknat försäkringar under helt andra förespeglingar.

För övrigt väntar jag fortfarande på att svensk riksmedia ska ta upp det faktum att den nya svenska högerregeringen är den mest Stockholmsdominerade någonsin. Men eftersom riksmedia utan undantag sitter just i Stockholm så ser dom väl inget underligt med detta. Dom tror ju att 2/3 av svenskarna bor i Stockholm, när det i själva verket bara är drygt var femte. Och då är det ju inget underligt om 2/3 av regeringens ledamöter kommer från just Stockholm.

Inga kommentarer: