lördag 30 januari 2010

Lokal strejkrätt nästa?

Avtalsförhandlingarna börjar så smått dra igång. I sedvanlig ordning anser arbetsgivarna att det inte finns utrymme för några löneökningar (då finns det nämligen risk för att det inte blir något över till bonus till ledningen eller ökad aktieutdelning till ägarna). Samtidigt anser de fackliga organisationerna att det finns visst det utrymme för ökningar på ett antal procent. I sedvanlig ordning kommer parterna så småningom att enas om någon mitt emellan och så är man nöjda. Men, det finns en intressant sak att fundera över. Arbetsgivarsidan går i år extra hårt ut med att det inte finns något utrymme för några centrala avtalsökningar utan det måste förhandlas lokalt. Och vid en första åtanke kan det finnas vissa positiva tankar bakom detta. Men, arbetsgivarens planering innebär att de lokala förhandlingarna sedan sker under fredsplikt. Det finns ju då redan ett avtal. Strejkrätten för den som arbetar är en vital del i förhandlingen. - "Vill ni inte betala den lön vi vill ha så vill vi inte arbeta!" Men, som sagt, om det tecknas ett centralt avtal först så sker de lokala förhandlingarna under fredsplikt. Och då är ju förhandlingen inte lika jämställd längre. Arbetsköparen gör då mer som han vill. Och om vi tecknar ett centralt nollavtal (som arbetsgivarna vill) men behåller strejkrätten lokalt - då är nog inte arbetsgivaren lika intresserade längre. Läs här t.ex.

När det gäller vad företagets pengar ska användas till så kan vi ta en titt på Ericsson. Vinsten minskar, antalet anställda har skurits ner kraftigt men bonusarna går upp och aktieutdelningen höjs.

Maud "Mauderaten" Olofssons helomvändning av Centerns kärnkraftslinje verkar ha gått lite för fort. Om ett parti byter fot i en av partiets verkliga principfrågor så gäller det att man har partiet med sig. Uppenbarligen hade inte Maud Olofsson partiet riktigt med sig när man från att vara motståndare till kärnkraft helt plötsligt blev kärnkraftskramare. Flera centerpartistiska riksdagsledamöter, bland annat Solveig Ternström och Eva Selin Lindgren, har deklarerat att dom kommer att rösta Nej i frågan när den kommer upp i Riksdagen. Blir dom fyra som överlever när partipiskan har vint färdigt så faller förslaget. Vilket vore en katastrof för Fredrik Reinfeldt. Av två skäl. Dels faller förslaget. Men också därför att då faller också huvudtemat i valrörelsen. dvs att det Rödgröna alternativet inte kan hålla ihop.

Jag hör att Göran Hägglund fått råd från partiets ungdomsförbund inför Kristdemokraternas kommundagar i Jönköping. Dom rådde honom att placera in partiet i en rejäl högerposition som nu blivit ledig när Moderaterna i sin propaganda lämnat platsen ledig. Det förtjänar att påminnas om att KD en gång i tiden när man hette KDS hävdade att man inte tillhörde något block eller fanns någonstans på den politiska skalan. Nu börjar det bli attan så trångt ute på högerflanken med tre f.d. mittenpartier positionerade där.

Jag hör förresten att riksdagens jägarklubb vägrar berätta vilka som är medlemmar. Skäms dom över vargjaktdebatten?

Slutligen läser jag att Socialförsäkringsminister Cristina "en tredagars släng av utbrändhet" Husmark Pehrsson (m) är "upprörd och ser med stort allvar på detta" apropå att JO allt oftare kritiserar Försäkringskassan för försenad handling. Ska hon vara upprörd? Det skulle hon tänkt på innan hon skar ner resurserna för handläggningen. Hon har varit informerad om situationen hela tiden men har inget gjort. Hon skiter väl i om en massa myglande sjukskrivna får vänta på sina pengar. Dom ska ju ändå inte ha några pengar - enligt henne.

1 kommentar:

Anonym sa...

Arbetsgivarna inser naturligtvis att en dåligt skött lokal lönebildning innebär sådana risker kring fredsplikten som du pekar på. Lokal lönebildning har så mycket att erbjuda både för företag och för medarbetare att det finns all anledning till engagerade satsningar. Medarbetare blir mer engagerade i företagets verksamhet. Kopplingen mellan produktivitet och lön blir tydligare. Bra insatser belönas.