Jag tänkte först ha som huvudämne det faktum att bensinpriset just nu är det lägsta på 5 månader sedan det krupit under 20 kronor litern. Det är ju synd om Sverigedemokraterna om en viktig valfråga försvinner bara för att OPEC ökat sitt oljepumpande.
Sedan tänkte jag ondgöra mig över ett antal debattartiklar från kärnkraftslobbyn representerade av Moderaterna och Liberalerna främst just nu. Kärnkraften är ju så ren och fin och dessutom billig. Allt är Sossarnas fel. Fast i debattartiklarna står inget om en svensk kärnkraftsutbyggnad också ska innebära att vi startar urangruvor och anrikar uranet själva. Det radioaktiva avfallet har vi ju redan löst, det ska grävas ner och gömmas undan till kommande civilisationer.
Men, så konstaterade jag att jag blir på för dåligt humör en varm dag som idag och ska för en gångs skull ta ett helt annat ämne. Lite skryt över en helt vanlig dag i en snart 70-årig skånsk pensionärs liv.
Det har varit varmt idag nämligen. Allt för varmt! När det når upp till 30 grader och däröver anser jag att det är olidligt. Jag undrar hur många liter jag druckit under dagen. Käkat saftisar, och snart konsumerat 1 kg vindruvor. Det kommer att straffa sig under kommande natt med allt för många besök på hemlighuset. Som gammal man är det redan i normalfallet ett problem...
Jag tar som regel ett par joggingturer i veckan. En kortare på måndagen och en längre på torsdagen Idag är det torsdag och alltså dags för en lite längre tur. Vi var ju förvarnade om att det skulle bli varmt, så vid halv åtta gav jag mig av. För att hinna runt innan det blev för varmt. Vi är lyckligt lottade här i Åstorp. Vi har nära till Söderåsens skogar. Samhället ligger vid och på åsens kant och i viss mån också uppe på åsen. Det innebär att det tar inte lång tid så är man uppe i skogen där det finns mängder av små skogsvägar / promenader och stigar. Man kan alltså variera sina löparrundor (eller promenader) i all oändlighet.
Idag skulle jag alltså ta en lite längre runda och hade bestämt mig redan innan vilken runda jag skulle springa. En runda som blir drygt 11 km lång. Efter en kilometer är man uppe i naturreservatet Kalvahagen. I Fårahagen som man springer utefter en lång bit går det nu kossor och betar så att det inte ska växa igen. Men dom syntes inte till idag, dom höll sig uppenbarligen i den nedre hagen. Men det syntes spår av dom. Efter Kalvahagen kommer man upp till ett område där jag som barn tjänade lite extra pengar några somrar genom att plocka svarta vinbär på en odling som fanns där då. I dag finns inga spår av några vinbärsbuskar där, det går istället ett antal hästar och betar. Sedan är man uppe i det område som idag går under namnet Björnås. Kanske är det "exklusivt" att bo här uppe idag. Här finns också ett antal hästgårdar t.ex. I min barndom var det inte lika fint att bo här uppe. Uppe på "Backarna" sade vi. Backaungar gick de barn som bodde här uppe under som begrepp. Längre ut i området, där jag springer igenom, gick det under begreppet "Skogen". Man hade adressen Skogen pl xxx.
Efter knappt 3 kilometer lämnar man bebyggelsen och ger sig upp i skogen. Nu ligger det dryga 6 km av skogsvägar framför mig. Vändpunkten är utefter Maglaremaa. Eller Maglaby kärr eller Maglabysjön. Det är lite olika namn. Men jag kallar det för Maglaremaa. Här håller Åstorps kommun tillsammans med Naturskyddsföreningens lokalavdelning Söderåsens Natur på med att rensa upp. Det här är en konstgjord sjö som skapades ursprungligen på 1500-talet. Under åren har det växt igen och nu ska det rensas upp. Man har torrlagt hela vattenytan och ska sedan rensa upp botten så att vattenytan blir större och bättre. Det berättas att munkarna i Lund under en period hade fiskodling här. Man har försökt med att plantera in karp här för att dom skulle äta och rensa och skapa en tydligare vattenyta. Men dom fiskades nog upp..... Idag ser det inte vackert ut med en enda stor torrlagd yta med dy och sörja.
Intressant är att "sjön" egentligen ligger i Bjuvs kommun. Men det är nog främst Åstorparna som är här uppe. Slottet Vrams Gunnarstorp (som ligger i Bjuvs kommun) äger området. Och det var också slottet som en gång anlade den konstgjorda sjön. Medan jag sprang uppe på den fördämning som finns (och som är en liten skogsväg) funderade jag på politik. Partiet Medborgerlig Samling tillhör de partier som ställer upp i Åstorps kommun. Jag läser i deras program att kommunerna endast ska syssla med vad man kallar "lagstadgad" verksamhet. Det är många verksamheter som vi idag tar för självklara som Medborgerlig Samling vill stryka från kommunernas verksamhet. Upprensningen av Maglaremaa är bara en liten sådan punkt som Medborgerlig Samling vill avskaffa.
På återvägen från Maglaremaa springer jag en bit utefter Hjorthagens stora pampiga stenmur. Men först passerar jag där det i min barndom låg en mängd militära beredskapsförråd. Stora betonglador där det väl förvarades militär material. Idag är dom alla rivna och här står idag bara några jakttorn för jägare. Hjorthagen har också sina anor från 1500- och 1600-talet. Här inne hade greven på Vrams Gunnarstorp sin egen lilla privata dovhjortstam för att jaga. Tydligen importerade han dom från Turkiet. I dag har dom nog spritt sig mestadels utanför Hjorthagen och man kan stöta på dom när man springer här uppe. Fast på senare år har jag faktiskt mött fler vildsvin än hjortar...
Lite tråkigt att se innan jag korsar Vramsgunnarstorpsvägen som går rakt över åsen var resterna av en utbränd bil. Uppriktigt sagt vet jag inte om den låg i Åstorps kommun eller i Bjuvs kommun. Gränsen går precis här. Men jag har faktiskt gjort en anmälan till Åstorps kommun om nedskräpning. Efter ungefär 8 kilometer är jag tillbaka i det vi kallar Tingvallaområdet i Åstorp. Här går en populär promenadrunda, kallad Promenaden. En runda på lite dryga 3 kilometer som många åstorpare tar en runda på regelbundet. Fast som så mycket här uppe som vi åstorpare utnyttjar så ligger en hel del faktiskt egentligen i Bjuvs kommun.
Efter dryga 9 kilometer är jag tillbaka i lite mer bebyggelse. Vid Tingvalla lämnar jag skogen. Tingvalla är ett gammalt danspalats. Senare bingopalats. Det finns en liten utomhusscen. En liten damm. Grillplatser osv. Idag är detta "Porten till Söderåsen". Vandringsleden Söderåsleden startar här. I Tingvalla kan man komma inomhus. Här finns servering. Och här finns numera också uppmärkta ett stort antal vandringsrundor av olika längd som Åstorps kommun gjort vid. Ännu ett antal kommunala projekt som uppenbarligen Medborgerlig Samling tycker ska slopas.
På andra sidan Vramsvägen från Tingvalla ligger Ryttarföreningens stora anläggning. Åstorp är till stora delar horsecountry. Det märks när man springer på skogsvägarna. Man får ofta se var man trampar.... Så fort jag kom ut på cykelvägen utmed Vramsvägen mötte jag två unga tjejer på häst. Lite senare passerar vi det som var Makadamfabriken. Idag ett enormt hål i marken där man under många år tagit makadam och annan sten. I dag funderar man på vad man ska använda hålet till. Någon form av arrangemang. Förslagen är många. Det vi vet är att när man slutar pumpa upp vattnet så kommer det att bildas en rejäl sjö där. Badplats är en av tankarna. Konsertarena. Samarbete med klättringssporten. Förslagen är många. Ett problem är att det tydligen häckar ett antal pilgrimsfalkar där inne. En kul effekt av industriverksamheten är att det lagts upp en stor vall på andra sidan från där jag springer idag. Restprodukter från makadamtillverkningen. Uppe på den växer det stora mängder av havtorn. Det sägs vara Skånes största bestånd av vilda havtorn. Och det är ett bestånd som sprider sig för varje år. Havtorn ska ju vara mycket nyttigt. Och det är en del som är där och plockar på hösten. Men havtorn är svårt att plocka. Vad jag förstått får man ta hela grenen och lägga i frysen för att sedan skaka av bären.
Jag jobbade som ung också några somrar på Makadamfabriken. På kontoret och i receptionen. Två bestående kunskaper har jag av det jobbet. Grus och sten delas in i storlekar: 0-2, 2-4, 4-8, 8-16, 16-32 osv. Och att vika handdukar rätt. Hur ska man vika en handduk rätt så att den blir lätt att använda? Visst är det en viktig kunskap?
Hur som helst är jag nu snart hemma igen. Tyvärr är Järnvägsgatan som jag brukar springa avstängd. Här anläggs det för att bygga ett helt nytt bostadsområde. En gång i tiden låg Björnekulla fruktindustri här. Vill ni har riktigt god lingonsylt eller apelsinmarmelad t.ex. så kan jag rekommendera Björnekulla. Nu har man flyttat till modernare lokaler i Svalövs kommun tyvärr och hela industriområdet ska bli ett nytt bostadsområde. Deras fabriksförsäljning var jag en regelbunden besökare på en gång i tiden. Det nya bostadsområdet bli ju väldigt centralt beläget direkt vid järnvägsstationen. Det ska byggas en gångbro över till centrum och till tågspåren.
Jag får istället springa över järnvägsviadukten och passera järnvägsstationen. Nu är jag rejält trött i benen kan jag berätta. Åstorp var en gång i tiden en stor järnvägsknutpunkt. Det gick i princip tåg i 6 riktningar. När jag var barn hade vi direkta tåg till Göteborg-Oslo. Till Stockholm. Till København med direkta vagnar till t.ex. Tyskland, Holland, Frankrike osv. Till Malmö och sedan via Trelleborg till Tyskland och det fanns direkta vagnar till t.ex. Moskva. Detta förutom de lokala tågen till Helsingborg, Höganäs-Mölle och Örkelljunga-Markaryd. Idag återstår Skånebanan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad. Och Söderåsbanan med tåg till Malmö. Men det finns faktiskt banor i fem olika riktningar även om en del av dessa idag bara har godstrafik eller udda trafik vid olika trafikomläggningar. Så har vi under sommaren t.ex. haft SJ:s tåg Göteborg-Malmö och Öresundstågen Göteborg-Malmö-København.
Det sista jag passerar innan jag nästan är hemma är Samaju utbildning. Här utbildas sjömän i säkerhetsarbete. Dom får klänga ner från ett högt torn ner i en bassäng och liknande. Lokalen var förr i tiden en överliggning för alla lokförare som behövde övernatta på stationen eftersom godståg t.ex. haft destination hit.
Efter nästan 11½ km är man rejält trött i benen. Och efter att hämtat andan, duschat osv och jag ska cykla och handla och upptäcker att jag har punktering på cykeln, då blir jag inte glad. Men det är en annan historia.
Läs:
Facebookinlägg. - Sven Ohlsson på Facebook
Maglaby kärr. - Åstorps kommun
Hjorthagen. - Länsstyrelsen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar