Register som register

Kanske ett annat släktregister behövs: Apropå gårdagens avslöjande av Polisens register över mer än 4.000 romska familjeband kallat Kringresande och vad jag skrev i förrgår om vilka det verkligen är som tjänar på privatiseringsfrenesin i Sverige så kanske Polisen borde skapa ett annat register över familjebanden inom näringsliv och politik. Man kan ju kalla registret för Kompisarna! Jag skrev ju i förrgår om hur Attendos VD Henrik Borelius nu ska få 17 miljoner i "utdelning" från sitt bolag. Henrik Borelius är bror till den förre Moderata ministern Maria Borelius. Och som av en händelse har han varit Högerregeringens rådgivare i välfärdsfrågor. Jag undrar vilka råd han gav? Familjebanden inom de här kretsarna skulle vara spännande att studera. Kan inte polisen som är så duktiga på sån't göra ett släktträd till?

Fortsatt skandal" För övrigt ser jag att skandalen med vidriga rasistiska register inom den skånska polisen fortsätter att växa. Det är uppenbart att man inom den kåren inte blivit av med rasisterna. För det är inga andra tankar som gör att registren kunnat existera och att andra inte reagerat mot det.

Om att byta sida: En gång i tiden var Björn Eriksson Rikspolischef och arbetade för Polisens bästa. Men likt många andra har han tydligen fått bättre betalt från den privata och kommersiella marknaden. Nu är han ordförande för Säkerhetsbranschen. Och har man bytt sida så har man ju bytt sida. Nu gäller istället "En polis kostar som tre ordningsvakter - bra att privat patrullering ökar på gator och torg". Undrar om han hade uttryckt sig på samma sätt när han var Rikspolischef? Men visst är det så. En stor skillnad mellan privat och offentlig verksamhet är att lönerna i toppen är högre inom den privata sektorn medan lönerna längre ner i hierarkin är lägre samtidigt som utbildningsnivån också är sämre inom den privata sektorn.

Om källgranskning och Hanne Kjöller: Dagens Nyheters ledarskribent Hanne Kjöller och hennes bok "En halv sanning är också en lögn" har jag skrivit om tidigare. Boken handlar om hur dåliga journalister är på källgranskning. Och Hanne Kjöller har naturligtvis koncentrerat sig på att granska journalistik som varit kritisk mot hennes uppdragsgivare, alltså Högeralliansregeringen. Nu har det ju visat sig att den gode Hanne gjort exakt samma misstag som hon beskyllt journalister för. Hon har alltså inte granskat uppgifterna om dessa passat hennes syfte. Nu har hon kommit i direkt konflikt med Janne Josefsson. En journalist som hon kallar "rättshaverist". Jag skulle vilja säga att Hanne Kjöller trampat rejält i klaveret.