torsdag 28 april 2011

Moderaternas halva helomvändning

De nya moderaterna
Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten gör i en debattartikel helt om i frågan om att offentliggöra partiernas finansiärer. Ja, i varje fall gör hon en halv helomvändning. Debattartikeln handlar om att Moderaterna nu vill ha en överenskommelse mellan partierna i frågan. Halva artikeln handlar om krav på att offentliggöra det fackliga stödet till socialdemokraterna (något som redan sker). Sofia nämner dock inte i sin långa debattartikel Europarådets krav på Sverige och kraftiga kritik av Sverige för vägran att införa regler i frågan. Och Moderaterna vill fortfarande inte ha någon lagstiftning utan en frivillig överenskommelse. Sofia nämner inte heller något om offentliggörande av stöd från Näringslivet, Villaägarorganisationer osv till Moderaterna. Vi kan också av Sofia Arkelstens artikel förstå att Moderaterna har tappat en katastrofal del av sina bidrag. Enligt Sofia Arkelsten fick Moderaterna 2009 bidrag från 2500 privatpersoner med i genomsnitt 770 kronor. Detta blir ungefär 1,9 miljoner kronor. Just 2009 avslöjade TV4 att Moderaterna under tiden 2000-2008 fått 80,4 miljoner i "hemliga" bidrag. Valåret 2006 fick man 30 miljoner. Om man antar att man fick lika mycket valåret innan, alltså 2002 så fick man i snitt 5 miljoner per år mellanvalsåren. Om det sjunkit till 1,9 miljoner 2009 så måste det råda kris inom Moderaterna eftersom sympatisörerna inte längre vill bidra till partiet. Eller också är det något annat som inte stämmer? Kan det vara så att det Moderaterna nu vill offentliggöra är bidrag från privatpersoner. Men de stora bidragen kommer från företag och organisationer. Och dom bidragen är man inte intresserade av att offentliggöra?

Dagens stora snackis är Patrik Sjöbergs avslöjande av hur han utnyttjats sexuellt av sin geniförklarade tränare Viljo Nousiainen. En beskyllning som bekräftas av flera andra som Christian Skaar Thomassen och Yannick Tregaro. Det är bra att Patrik Sjöberg går ut med sin berättelse. Nu vågar kanske andra som utnyttjas säga ifrån när dom inser att dom inte är ensamma och att det inte är deras fel. Men risken är också stor att det börjar kastas misstänksamma blickar på alla män som offrar sin fritid för att träna unga pojkar (och flickor) inom olika sporter. Eller jobbar som ungdomsledare inom andra områden. Samma problem uppkommer när det avslöjats pedofiler inom t.ex. barnomsorg. Effekten blir lätt att män inte vågar söka sig till yrket. Och det behövs mer män inom barnomsorgen.

Storbankerna som sedeltryckare
Våra storbanker fortsätter att skära miljarder med täljknivar. Medan den ränta vi får betala för att låna pengar stiger som en störtloppsbana baklänges så stiger räntan på våra bankkonton mera som motlutet i upploppet av Vasaloppet. Och de avgifter vi får betala till banken för att göra jobbet åt dom trillar in med en regelbundenhet som är jämförbar med solens uppgång varje dag. Bara Nordea, Swedbank och SHB gjorde en vinst på 18 miljarder under årets första kvartal. Det är ungefär 200 miljoner kronor varje dag eller mer än 8 miljoner varje timme - dygnet runt. Man kan förstå att bankdirektörerna skrattar hela vägen till jobbet varje dag. Medan vi regelbundet får rädda bankerna från kollaps varje gång dom blivit fartblinda tjänar dom i mellantiden pengar på ett sätt som är helt osannolikt. Känn dig lurad!

Ånglok
Högeralliansen har problem med att hitta en ny ordförande i SJ. Sedan förre moderatpolitikern Ulf Adelsohn fått sparken efter att ha varit alldeles för frispråkig och kritisk har man problem med att hitta någon som Fredde och gänget litar på skall gå tillräckligt i regeringens ledband. Man kan ju inte riskera att utse någon ny som vågar tänka själv och inte håller tyst.

Jag såg förresten att den allra sista skrivmaskinen nu har tillverkats i den indiska fabriken Godrej and Boyce. Som en gammal kontorist som suttit i skolan och slitit med att lära mig skriva maskin (med en skärm över tangentbordet så att man inte kunde se tangenterna) så känns det deprimerande. En epok är slutgiltigt över. På den tiden var man noga med att inte skriva fel. I dag sitter man vid ett tangentbord och skriver fort som f-n med sammanlagt 3-4 fingrar. Man stavar som en kratta, och formulerar sig som en idiot. Och får sedan ägna lika mycket tid som det tog att skriva till att rätta alla skrivfel. Frågan är vilket som är mest effektivt?

Inga kommentarer: