Finansmarknaden har blivit ett monster

Det händer att man hittar pärlor även i tidningar som Svenska Dagbladet. Ja till och med i Näringslivsbilagan som ju kanske trots allt inte tillhör mina husorgan. Men i dagens tidning skriver Andreas Cervenka under rubriken Marknaden har blivit ett monster om hur de finansiella aktörerna (av mig oftast benämnda som slipsnissar) handlar. - "Marknaderna har blivit som en mycket nervös samling gaseller. En hyenas lågmälda rap räcker för att hela hjorden ska fly i panik, för att i nästa stund vända lika snabbt tillbaka." Slipsnissarna fungerar inte rationellt utan sitter framför sina dataskärmar och klickar nervöst för att hinna bli en sekund snabbare än konkurrenten. Och när en klickar, klickar alla för att inte missa en trend. Nästa timme är det en ny trend som alla ska följa. Och allt detta är till stor skada för den långsiktiga utvecklingen medan en liten grupp slipsnissar kan tjäna stora summor på några enstaka snabba klick vid rätt tillfälle. Skulle bubblan spricka får någon annan betala, dvs alla vi andra som inte är med i leken. Andreas Cervenka avslutar sina läsvärda rader med: - "Närmare än så kan man inte komma ett erkännande av att den globala kapitalmarknaden blivit ett monster som kräver både koppel och munkorg."

Jag hörde förresten i SR:s program Plånboken en debatt mellan Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (m) och aktiespararnas VD Günther Mårder om PPM-sparande. Och som vanligt är programmet Plånboken en av den fria marknadsekonomin stora banérförare. Spekulationsekonomi och de fria marknadskrafterna är aldrig ett problem utan alltid lösningen. Debatten om PPM-sparandet handlade alltså om varför vi inte spekulerar mer med våra pensionspengar. Den som inte ägnar ett antal timmar varje vecka åt att sitta och lusläsa börssidorna för att nästa vecka byta fonder på nytt är ett dumt och obildat fån som inget begriper. Man MÅSTE sitta och spekulera med sina kommande pensionspengar annars är man dum. Och som vanligt sätts en av de få som än så länge lyckats spekulera bättre än genomsnittet fram som ett föredöme. De som spekulerat fel och förlorat pengar glöms bort.

Fakta är t.ex. att förra året klarade sig de som inte gjort något val alls (som är den stora gruppen) bättre än genomsnittet av de som gjort aktiva val. På lång sikt är det i princip ingen skillnad. Den som gör aktiva val betalar dessutom klart större avgifter till fondförvaltarna än de som är kvar i "Soffliggarfonden". Vi som aktivt valt att inte välja får helt enkelt behålla större del av pengarna istället för att skänka dessa till en grupp fondförvaltare. En grupp betalar dessutom en ytterligare avgift till en förvaltare som väljer fonder till dom. Denna grupp förlorar en stor del av "vinsten" i avgifter och klarar sig i genomsnitt klart sämre än snittet. Sven Tycker dessutom att det borde införas en avgift på fondbyten. Varje byte kostar pengar i administration. Och denna kostnad ska naturligtvis betalas av de som förorsakar kostnaden, inte av oss som inte förorsakar kostnaderna.

Som en speciell hälsning till Sverigedemokraterna tänkte jag citera första meningen i den första artikeln i Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter.

En liten kort mening som det finns all anledning att fundera över varje gång någon generaliserar om andra människor.

Och vårvädret fortsätter för oss lyckliga skåningar. Under natten regnade det en hel del, och under dagen har temperaturen legat på cirka 5 grader på rätta sidan om nollstrecket. Effekten har blivit att större delen av alla isbanorna på gång- och cykelvägar nu är borta och man slipper känna samma ånger för att man inte passade på att köpa dubbar till skorna innan dessa tog slut i affärerna. Det har varit med risk för livet som man varit ute och gått. Tyvärr är det nu mycket blött istället. All snö och is som töar kombinerat med regn som inte kan rinna undan eftersom avrinningen fortfarande är blockerad av snövallar gör att det på många håll samlas rejäla sjöar. Förhoppningsvis hinner det trots allt rinna bort innan det tydligen senare i kommande vecka åter ska bli kallare. Längtan efter att åter kunna ge mig ut och springa blir allt mer uppenbar. Jag ger mig inte ut när jag riskerar att halka och slå ihjäl mig, men abstinensen är svår. Och vårkänslorna gör det inte bättre. Men kanske ska jag kunna ge mig ut en dag nu i veckan. Vi håller tummarna.