I går på eftermiddagen, mitt i rusningstiden, stannade alla tåg i hela Skåne. Från strax efter fyra på eftermiddagen och fram till efter sju på kvällen gick det inte ett tåg. Till all lycka var det en torsdag så Ingela slutade tidigt och hade hunnit åka hem. Och själv slapp jag ju att deporteras till Lund i Försäkringskassans hulabalula. Jag drabbades mest av att bommarna vid järnvägsövergången aldrig gick upp. Lyckligtvis kunde jag komma runt med cykeln - och det fanns inga barn i närheten som jag skulle bli tvungen att berätta att så här gör man inte normalt. Vid nästa gång jag passerade stod Banverkets personal och firade upp bommarna manuellt! Jag tänkte på kvällen när jag kom hem att jag skulle se på TV:s nyheter och se om man förklarade vad som egentligen hade hänt. Men uppenbarligen så bedömdes det faktum att ett antal tiotusental pendlare i Skåne blev sittande inte som någon större nyhet. Jag undrar om det varit samma bedömning om det varit pendeltågen i Stockholm som stått stilla några timmar mitt i rusningstiden?
Hur som helst pekar det inträffade än en gång på faran av all centralisering. När det slocknar på ett ställe, slocknar det överallt.
I går berättade jag om Skatteverkets kontroll av egna företagare, och hur resultatet visat att 80% av de kontrollerade företagarna fifflade. Det var därför med spänning som jag öppnade Dagens Nyheter i dag på morgonen för att kanske se hur dom presenterade Skatteverkets kontroll. Men DN satsade istället på en artikel om fiffel bland socialbidragstagare!
Avpolletteringen av Lennart Sacrédeus i Kd börjar visst få sina konsekvenser. Kd:s ordförande på Gotland, George Holmer, har lämnat in skorna. När Kd:s partisekreterare ringde upp honom och bad honom hålla tyst med sin kritik av Göran Hägglund fick han nog. George har nu både lämnat sitt uppdrag och gått ur partiet.
Enligt professor Anders Kinnander vid Chalmers har svenska jobbare alldeles för mycket att säga till om. Det blir mycket effektivare om knegare håller tyst och jobbar och överlåter åt chefer och ledare att bestämma. Håll klaffen vid det löpande bandet är professor Kinnanders paroll. Skönt med ansvarsfulla män som vågar ta skeden ur män och säga ifrån. "Den svenska modellen med delegering, decentralisering och teamarbete har en del brister och måste kompletteras med en tydligare styrning av arbetsledningen..." är det lite inlindade budskapet.
Dagens skämt måste vara att Alexander Bard anslutit sig till talibanerna... f'låt Folkpartiet! Hahaha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar