fredag 3 januari 2020

Åt de som har ska vara givet

» Klyftorna ökar, precis som vissa vill

Klyftorna i samhället ökar! Det är det nog nästan ingen som säger emot. Men, hur ska vi råda bot på detta när flera politiska partier aktivt arbetar för att just öka klyftorna samtidigt som de som kanske snarast skulle vilja minska klyftorna är för mjäkiga och fega för att göra motstånd?

Det är helt uppenbart att Moderat politik och därmed även den politik som förts av den numera saligen avsomnade Högeralliansen har haft som syfte att ÖKA klyftorna i samhället. De åtgärder som genomförts med moderata politiker som huvudansvariga för politiken har hela tiden haft som syfte att gynna de som redan är gynnade och därmed missgynna de som redan innan var missgynnade.

I bland annat Svenska Dagbladet kunde vi för någon dag sedan läsa om en rapport som TT låtit LO-ekonomerna ta fram. Man har tittat på effekterna av de förändringar av skatterna som har genomförts. Som avskaffande av Fastighetsskatt, Förmögenhetsskatt, Arvsskatt och Gåvoskatt. Man har tittat på de ekonomiska effekterna av dessa åtgärder på ett hushåll i moderatghettot Danderyd, i en normal svensk småstad som Sundsvall och riksgenomsnittet. I snitt har avskaffandet av Fastighetsskatt och Förmögenhetsskatt gett en normal villafamilj i Danderyd 200.000 kronor extra per år. Dvs en normal årslön för vanligt folk.

En vanlig Danderydsfamilj betalade 93.990 kronor i Fastighetsskatt per år medan en normal villaägande familj i Sundsvall betalade 13.500 i Fastighetsskatt. Sedan har Högeralliansen avskaffat Fastighetsskatten och istället infört en Fastighetsavgift som i princip är lika för alla. För den gamla 40-tals villan i Sundsvall och lyxbygget med 10 rum i Danderyd - 7.812 kronor. Ingen kan påstå att dessa åtgärder haft som syfte att minska klyftorna. Dom har haft som syfte att gynna de som redan tidigare var gynnade. Att öka klyftorna!

Samtidigt som alltså skatten på förmögenheterna i princip avskaffats är skatterna på arbetsfria s.k. kapitalinkomster lägre än vad dom är på arbetsinkomster. Sverige är helt enkelt ett skatteparadis för Kapitalet medan de som arbetar får dra lasset.

- "Hur vill vi att man ska bli rik i Sverige, på fastighetsaffärer eller på arbete?"

Det är en fråga som bland annat professor Daniel Waldenström ställer sig. De flesta ekonomer är i dag eniga om att avskaffandet av Fastighetsskatten var ett stort misstag. Och kraven på att Fastighetsskatten ska återinföras växer. Både bland politiker, ekonomer och andra debattörer. Egentligen är det väl bara lobbyorganisationen Villaägarna som bjuder motstånd. Till och med inom Moderaterna kan det i dag höras erkännande att avskaffandet var ett misstag. I många länder är just Fastighetsskatter en stor inkomstkälla för Samhället. Förmögenhetsskatt finns till och med i USA. Men vi har alltså avskaffat dessa skatter och gjort Sverige till ett skatteparadis för förmöget folk.

Samtidigt visar en annan rapport från LO att löneskillnaderna mellan tjänstemän och arbetare fortsätter att öka. De som redan har sitt på det torra tar åt sig en allt större del av den tillgängliga kakan. Medan snittlönerna på två år i snitt har ökat med 5,2% är ökningen bland arbetare 4,4% och bland tjänstemän 5,8%. Snittlönen för en arbetare ligger på 27.000 och för en tjänsteman på 40.500 kronor.

I korthet kan man säga att utvecklingen är sådan att den som har han får mer medan den som inte har får mindre.

Klassklyftor

Finns det då något intresse, någon vilja, att förändra detta? I Januariöverenskommelsen finns en punkt om ett skattereform. Några självklara krav på en sådan reform är att alla inkomster beskattas lika. Det innebär att beskattningen av kapital måste öka och att beskattningen av arbete måste minska. Det innebär också det självklara att straffbeskattning av människor som är sjuka, funktionshindrade, skadade, arbetslösa, gamla, föräldralediga osv måste upphöra.

Finns det intresse bland Socialdemokraterna för detta? Är man villiga att slåss för detta?

Läs lite mer:
En årslön i sänkt skatt för hushåll i Danderyd. - Svenska Dagbladet
Lönerapport år 2019. - LO

Inga kommentarer: