söndag 1 december 2019

Några exempel

» Om moderaters syn på människan

Man kan ibland få funderingar i dom banorna när man följer debatten. Låt oss ta ett antal exempel som får mig att tveka inför den moderata synen på våra medmänniskor. Den är helt enkelt inte acceptabel. Framgångsrik övermänniska är helt OK, men om man inte klarar av alla dessa krav eller ställer krav då kan man hälsa hem.

Moderaterna
Den 1 oktober, alltså för två månader sedan, skrev jag ett blogginlägg med rubriken "Om prioriteringar / Moderat straffbeskattning". Det handlade om alla de Jobbskatteavdrag som man med moderater i styret har infört här i Sverige. Jobbskatteavdrag är egentligen inget annat än en skattesänkning för den som jobbar (och innebär alltså mindre skatteintäkter för att finansiera välfärden). Men det innebär ju också samtidigt en straffbeskattning av den som inte kan jobba. Det kan röra sig om människor som är sjuka, som drabbats av olyckor, som fötts med olika funktionshinder eller helt enkelt fått sparken för att arbetsgivaren flyttat fabriken. Jag tog min egen son Kimmy, som är autistisk, som exempel. Han har sysselsättning på Daglig Verksamhet och har en Aktivitetsersättning på 8.835 kronor/månaden. Beloppet beror på hur gammal man är. Men, det är alltså hans månadslön som han ska leva på. Nu har ju Moderaterna under åren vid makten genomfört ett stort antal s.k. Jobbskatteavdrag som gör att den som jobbar och har just denna lönen betalar 1.227 kronor i skatt per månad. Men, Kimmy har ju ett funktionshinder och kommer aldrig att kunna få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Alltså ska han straffbeskattas och betalar istället 1.936 kronor i skatt per månad. Han betalar alltså drygt 700 kronor i straffskatt varje månad pga sitt funktionshinder. Nästan 60% mer i skatt alltså. Jag bad i mitt blogginlägg någon moderat att förklara varför och ge mig några argument jag kunde använda för att försöka förklara för Kimmy varför han ska straffas. Nu är det egentligen ingen mening med detta eftersom Kimmy inte har något talspråk och alltså inte pratar. Samtidigt skrev jag ett mejl till Moderaterna centralt och bad dom att förklara och ge mig argument.

En månad senare hade man från Moderaterna inte besvarat mitt mejl, så den 2 november skickade jag en påminnelse till Moderaterna på min undran. Inte heller denna besvarades så i fredags den 29 november skickade jag ett tredje mejl med en påminnelse. Jag undrade samtidigt varför det är just Moderaterna som inte besvarar mejl från väljare. Nu tog det tydligen fyr i det moderata partikansliet för bara några timmar senare kom det ett kortfattat svar, men ändå ett svar:

- "Tack för ditt mejl. Jag ber om ursäkt att du har fått vänta på svar. Moderaterna står bakom den skattesänkning som regeringen genomförde i budgetpropositionen för år 2018. Moderaterna vill genomföra ett ytterligare jobbskatteavdrag för att fler ska komma i jobb och därigenom säkra välfärden."

Ja, det var det argument man hade! Jag vet inte om man ska tolka det som att när Kimmy straffbeskattas så kommer han att ta sig i kragen och ge sig ut och söka ett riktigt jobb. Eller om det är att ifall Staten får in mindre skattepengar så kan dom anställa fler inom t.ex. vård och omsorg i kommunerna. Eller man kanske menar att om den som jobbar får behålla mer av sina pengar efter skatteavdrag så kommer dom att jobba lite mindre eftersom dom ändå får samma inkomst att leva för och på så sätt kan andra som är arbetslösa få jobb? Jag vet inte. Hur som helst är jag inte nöjd med svaret, men hade inte heller förväntat mig något mer upplysande.

Moderaterna

När Moderata Ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa skriver en debattartikel i Dagens Industri med rubriken: - "Finare städa någon annans toalett än att leva på andras pengar" så resonerar han på ungefär samma sätt. Alla de människor som på olika sätt lever på det Moderaterna kallar "bidrag" är egentligen bara lata och arbetsskygga. Man lever så gott på alla "bidrag" man kan få så att ta ett jobb är inget lyft. Sjuk? Snack! Du är bara lat! Handikappad? Snack! Du bara simulerar för att kunna få bidrag! Ingen vill anställa mig? Snack! Sänker du bara lönen tillräckligt mycket, struntar i krav på arbetsmiljö och anställningstrygghet så finns det nog alltid någon som vill ge dig ett jobb! Det som Moderaterna kallar "Bidragstagare" (det som oftast egentligen är olika former av försäkringar) är ett pack som inte är värda något. Förnedrar man dom tillräckligt mycket så kommer dom att ta sig i kragen. Och skulle dom nu inte kunna det, så är det ju lite taskigt. Men lite svinn får man alltid räkna med.

Observera att RUT-bidrag, ROT-bidrag, Ränteavdrag och liknande är inte alls Bidrag. Det är nödvändiga stimulansåtgärder som är nödvändiga för att samhället ska fungera - för de rika.

Allt det här bottnar naturligtvis i Moderaternas partiledare Ulf Kristerssons klassiska löfte när han valdes in i Riksdagen en gång som förväntansfull Muffare:

- "Som moderater och förkämpar för individuell frihet och marknadsekonomi har vi ett uppdrag att bekämpa och avveckla välfärdsstaten."

Vänsterpartiet
Slutligen ett annat moderat citat. Det visar också på hur Moderaternas syn på människor inte riktigt överensstämmer med en anständig syn på andra människor. Mauricio Rojas kom till Sverige från Chile som flykting 1974. Salvador Allendes vänsterregering hade då 1973 störtats i en från USA styrd militärkupp och den högerinriktade diktatorn Augusto Pinochet hade kommit till makten och inledde en brutal militärregim. Mauricio Rojas satt 2002-2008 i Riksdagen här i Sverige för Liberalerna. Men har sedan tagit ett antal steg åt höger. Han har bland annat varit vice vd och vd för högerns ledande lobbyorganisation Timbro. Men sedan återvände han till Chile. Och har bland annat hunnit med att sätta svenskt rekord i kort regeringsperiod. Han utsågs nämligen förra året till Kulturminister i Sebastian Piñeras nuvarande högerregering. En ministerpost han innehade i fem dagar innan han tvingades avgå igen efter hård kritik mot hans syn på Historie- och människorättsmuseet i Santiago, som dokumenterar de brott som begicks under militärdiktatorn Augusto Pinochets styre. Han tyckte att det var "ett montage som förfalskar Chiles historia". Han fick gå innan han hunnit ställa in sin skrivbordsstol och hunnit lära sig att hitta till sitt kontorsrum. När demonstrationerna mot Sebastian Piñeras högerregering nyligen satte igång i Chile avfärdade han dessa som betydelselösa. Han hann inte få sitt yttrande spritt förrän de största demonstrationerna i Chiles historia kunde ses. Nu fortsätter han sin kamp för högern, vilket har fått honom till att mena att lite människoliv får det kosta att slå ner demonstrationerna. - "Mauricio Rojas om krisen i Chile: Får kosta människoliv". Lite svinn får man räkna med om folket gör uppror. Skjut dom! Det hela blir lättare att begripa om man har i betänkande att Mauricio Rojas bland annat försvarade USA:s invasion av Irak. En militärinvasion som helt byggde på medvetna lögner om "massförstörelsevapen" men istället främst handlade om att få kontroll över den irakiska oljeindustrin. Det var den invasionen som blev startpunkten för de extrema islamistiska terrorister som härjat både Mellanöstern och resten av världen. Så här sade han för någon dag sedan i chilensk TV:

- "För att få ordning och reda i samhället behöver man ta till riktigt hårda metoder, som får kosta vad de vill, inklusive människoliv."

Jag undrar om detta även gäller det som skett i Hongkong, Irak och Iran? Vad detta har med Moderaterna att göra? Jo, Mauricio Rojas sitter fortfarande i Moderaternas integrationskommission här i Sverige.

Vad jag tycker om Moderaternas syn på människor och människovärde? Jag säger inget mer eftersom jag inte vill använda svordomar och andra invektiv i min blogg!

Inga kommentarer: