Hur vi klär oss är en ständig fråga som skapar konflikter. Speciellt om religion är inblandad. Jag har haft ämnet uppe flera gånger. I dag hittar jag utan att leta speciellt intensivt tre olika aktuella debattartiklar med ungefär samma ämne. Som i korthet går ut på att samhället ska lägga sig i hur vi klär oss.
I Göteborgs-Posten skriver professorn i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet Per Bauhn och hävdar: - "Myndigheter bör vara befriade från religiös klädsel". Per Bauhn tycker inte att man ska behöva mötas av någon som manifesterar sin religion när man har kontakter med myndigheter. Fast hela Per Bauhns artikel handlar bara om muslimsk klädsel. Inte om en judisk kippa, en hinduisk sari, eller ett kristet kors om halsen. Det är just en muslimsk slöja eller motsvarande som är upprörande. Varför just det?
I Dagens Samhälle skriver Maria Rashidi som är ordförande för Kvinnors Rätt och Sara Mohammad som är ordförande i Riksorganisationen Glöm aldrig Pela och Fadime: - "Hedersnormerna är insydda i slöjan". Här handlar det främst om barns rätt att ha slöja i skolan. Eller ska vi snarast skriva föräldrars rätt att sätta slöja på barnen när dom går till skolan. Dvs man argumenterar för att inskränka den rätten. Fast argumentationen handlar inte om andra religiösa symboler.
I Aftonbladet skriver 14 olika debattörer under rubriken: - "Legitimera inte slöja på barn med nya lagen". Det handlar i stort sett om samma sak som i förra debattartikeln. Med utgångspunkt från att när Barnkonventionen blir svensk lag så riskerar vi istället legitimera föräldrars rätt att tvinga på barnen religionen, dvs slöjan. Här får man dock in ett allmänt förbud för religiösa skolor och omskärelse av barn också.
Vad är det då som är utmärkande för alla tre? Jo, muslimsk klädsel kan inte accepteras. Men andra religioners klädsel och symboler? Är det då acceptabelt? Vad är skillnaden?
Om jag har kontakt med någon på en myndighet, på kommunen osv så struntar jag fullständigt i om personer i fråga har en slöja om håret, skulle ha en judisk kippa på huvudet, är klädd i en orange sari eller skulle ha ett kors hängande i ett halsband om halsen. Det avgörande för mig är det bemötande jag får, den kunskap som personen har eller den förmåga att ge mig den service jag eftersträvar. Hur dom klär sig? Skiter jag i! Snarast att jag hellre pratar med en ung kunnig tjej med slöja om håret än en uppklädd slips- och kostymklädd snobb. Vad är det som är så hemskt med just muslimsk klädsel som inte är hemskt med judisk klädsel eller hinduisk klädsel eller kristna symboler eller en nunna osv.
De 14 i debattartikeln i Aftonbladet håller jag dock med i vissa punkter. Jag är motståndare till Friskolor rent allmänt. I synnerhet religiösa sådana. Barn ska inte i av skattemedel finansierade skolor utsättas för religiös påverkan. Alltså borde alla former av religiösa friskolor stoppas. NU! Men ska barn få ha religiösa symboler på sig i skolan? Om vi förbjuder barnen att komma till skolan med slöja om håret, måste vi då inte också förbjuda en judisk kippa eller ett kristet kors om halsen? Är vi lika villiga då? Jag vet inte vad jag tycker. Å en sidan borde alla religiösa symboler förbjudas, å andra sidan är det en demokratisk rättighet att ha en religion. Det finns länder där ALLA religiösa symboler förbjudits i skolan. Men, som sagt, jag vet inte.
När det slutligen gäller omskärelse så har jag nog nu kommit till slutsatsen att jag ställer upp på ett krav där detta totalförbjuds på alla barn om dom inte själva är så vuxna att dom vill få det gjort.
Slutligen kan jag inte undanhålla er en riktigt komisk debattartikel. I Dagens Industri lyckas Gabriel Urwitz som är ordförande för AB Segulah som är ett riskkapitalbolag som Gabriel Urwitz varit med om att starta få till det: - "Jakten på Kristersson slår fel" skriver han. - "Ifrågasättandet av en hedervärd person som Ulf Kristersson, med en tydlig liberal värdegrund, befrämjar knappast kampen mot populismen. Det är skadligt att splittra fronten mot antisemitismen. Alla goda krafter måste hålla ihop". Riktigt komiskt! Kritiken handlar ju just om att Ulf Kristersson övergett de liberala värderingarna för att kunna få makt tillsammans med att parti som utnämnt liberalismen till huvudfiende. Gabriel Urwitz har många goda sidor, men här har han hamnat snett. - "...en hedervärd person som Ulf Kristersson..." Hahaha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar