Om stormakternas dubbelmoral

Det som händer i de olika arabländerna just nu visar med önskvärd tydlighet hur falska stormakterna är sitt "stöd" för demokrati. USA har en mycket stor och viktig militärbas i Bahrain. Alltså får demokratirörelsen i Bahrain inget stöd alls utan istället hyllades ledarna i Bahrain sedan dom slagit ner demokratiprotesterna, bland annat med hjälp av styrkor från Saudiarabien. En av de största diktaturerna i området. Men eftersom man är allierade med USA är det de styrande diktaturerna som får stödet. Det är alltså viktigare att stötta allierade, hur grym diktaturen än är, än att stödja demokratirörelser. Bahrain har nyligen fått nya vapenleveranser från USA - och, vilket får mig att skämmas rejält, från Sverige.

Men de andra stormakterna är inte ett dugg bättre. Det land där oroligheterna just nu kanske är blodigast är i Syrien. Och här är kritiken mot styrande Bashar al-Assad, vars övergrepp mot den egna befolkningen kostat många tusen människoliv, massiv. Men, här blir det inget ingripande från "världssamfundet" från att skydda civila som när det gällde Libyen. Då kunde nämligen stormakterna enas. I Syrien har Ryssland en viktig militärbas. Alltså levererar Ryssland vapen till Bashar al-Assad och förhindrar en insats från resten av världen. Precis som i Bahrain är den egna militärbasen viktigare än demokratin. Stormakterna har en dubbelmoral som är vidrig.

Jag läser Dagens Nyheter och håller för en gångs skull med Annika Ström Melin, som gläds över att Geert Wilders rasistiska PVV-parti i Nederländerna tappar i stöd. Men se'n tar mitt instämmande slut. Hela Annika Ström Melins glädje förbyts nämligen i det motsatta när hon ser att det Socialistiska partiet i Holland nu är större än 20% och i och med det faktiskt Nederländernas största parti. Hon verkar tycka att Socialisterna är lika hemska som rasisterna i PVV. Stackars Annika.

Jag har nu hunnit jobba ett antal veckor hos min nya arbetsgivare, Migrationsverket. Och dessa veckors arbete på förvaret har lärt mig en hel del om människor och de regler som gäller för svensk Flyktingpolitik och Migrationspolitik. För det första: Det finns mängder av trevliga människor från alla delar av världen. Jag har på kort tid lärt känna många trevliga och spännande människor från allt från Iran, Irak, Afghanistan, Uzbekistan, Kosovo, Somalia, Palestina osv. För det andra: Det är faktiskt härligt att se hur snabbt människor som inte känner varandra över nationsgränserna ställer upp för varandra solidariskt. Hur snabbt en ny "gäst / intagen" blir omhändertagen och hjälpt av de som redan finns där. Hur man ställer upp för varandra. För det tredje: Jag har lärt mig att det finns mängder av tragiska människoöden i vår värld. Och där svenska (och internationella) regler för migration och flyktingpolitik inte alltid hjälper till. Dom försvårar istället.

För övrigt gläds jag över att kylan nu väl ska vara på väg att släppa sitt grepp. Nu har vi haft vår vinter, nu räcker det.