måndag 11 juni 2007

Fint besök

Med mycket kort varsel fick Sverige statsbesök av Kinas ledare Hu Jintao. Nu har Fredrik Reinfeldt på kort tid fått träffa både högsta hönset i den avgående ekonomiska supermakten USA, och den kommande ekonomiska supermakten Kina. Hur många år det dröjer vet jag inte, men jag är övertygad om att Kina kommer att ta över rollen som världens ledande ekonomi innan jag hinner lämna in av ålderdom. Och om Fredrik var feg när han träffade George W Bush och inte hade något att säga om saker där vi var oense vågade han tydligen, i varje fall antyda, att det fanns områden där vi och Kina såg lite olika på saker som demokrati och yttrandefrihet. Kina brukar ju benämnas som en kommunistdiktatur. Detta är dock bara till häften rätt. Diktatur - Ja, men Kommunistiskt - Nänä. Kina är i dag en marknadsekonomisk diktatur. Och jag tror faktiskt att ju mer kontakter vi har, ju mer vi integrerar Kinas ekonomi med världens, desto mer tvingas man släppa greppet och sakta bli allt mer demokratiskt. Ju mer kontakter kineserna har med övriga världen, desto mer krav på demokrati kommer vi att få uppleva. När levnadsstandarden ökar, när utbildningen ökar, ökar också kraven från massorna. Att isolera Kina är fel metod. Kina är så ofantligt att man klarar sig själv om vi stänger gränserna. Om det är något Kina alltid har haft, oberoende av vem som styrt, så är det människomassor kan kan kommenderas ut att jobba. Reser man runt i Kina hittar man ständigt byggnadsverk (Kinesisiska murarna är bara de mest kända) som skapats av utkommenderade massor. Kinas ekonomi kommer att växa, och demokratiseringen kommer som ett brev på posten. Det går inte att hålla koll på alla kineser, hur mycket makten i Beijing än vill detta. Jag reste runt i Kina under tre veckor strax efter det som hände på Himmelska Fridens Torg. På många ställen var vi bland de första turisterna som kom efter händelserna. Och jag minns t.ex. hur guiderna i Kunming i södra Kina stolt berättade om hur dom demonstrerat i centrum. Man pekade ut varuhuset som hade bränts ner, torget där man hade samlats och hustaken där regimens krypskyttar legat och skjutit på demonstranterna. Men trots att den allmänna åsikten i väst var att kineserna hade kuvats märktes det inget av detta. Det var helt enkelt för långt från maktens gubbar i Beijing till Kunming i söder.

USA har snart rensat ut alla ansvariga för Irakkriget (förutom George W Bush) och nu är det tydligen dags för ännu en ny strategi. Ryktet om en ny strategi som skulle innebära förhandlingar har tydligen visat sig vara ren desinformation, precis som jag misstänkte. Däremot har den cirka 3 månader gamla strategin som innebar att man skulle befria små områden i taget, och som sedan skulle behållas befriade, visat sig vara misslyckad. I början minskade våldet lite, men så fort de våldsamma grupper som står bakom det mesta våldet hade lärt sig hur det fungerade satte blodbadet igång igen. Och den senaste månaden var ju en av de blodigaste på hela tiden. Nu ska en ny strategi gälla, en strategi som jag tycker låter mycket farlig. Erfarenheterna från Afghanistan borde väcka till viss försiktighet. De nya tankarna går ut på att beväpna med moderna amerikanska vapen de grupper som tycker ännu mindre om al-Qaida än om USA. På så sätt ska mördandet gå ut över de terrorister man tycker sämst om och inte de amerikanska styrkorna. Jag för min del befarar att det ytterligare ökar det interna våldet och att det inte dröjer länge förrän amerikanska vapen vänds mot amerikanerna. I Afghanistan vräkte USA vapen över alla grupper (inklusive talibanerna) bara dom bekämpade de ryska styrkorna. När ryssarna lämnat vände dessa vapnet mot andra. Och överskottet av vapen har det afghanska folket fått betala många gånger om.

För övrigt tycker jag verkligen det är dags att stänga av värmen!

Inga kommentarer: