Stoppa åldersdiskrimineringen

Apropå valet av politikerbroilern Annie Lööf till partiledare för Centern så har det brutit ut en debatt om konflikten mellan yngre och äldre. Tydligen har f.d. Kd-ledaren Alf Svensson skrivit ett debattinlägg som går ut på att det börjar bli allt för stor betoning på att det ska vara yngre vid maktens grytor medan äldre gallras ut. Och det ligger lite i Alf Svenssons åsikter. Om vi tidigare haft en situation där yngre setts över axeln på så har det vänt. Dom har ansetts oerfarna och okunniga och inte lämpliga. Så i dag börjar det bli tvärtom. Äldre anses förbrukade och onödiga. Vi måste i de politiska församlingarna (det är detta debatten främst handlar om) ha en bra mix av yngre, medelålders och äldre. Du är inte förbrukad för att du fyllt 65. Målet måste naturligtvis vara att de politiska församlingarna är en spegelbild av samhället. En jämn fördelning geografiskt, könsmässigt och åldersmässigt. Nu är det omöjligt att uppnå. Dels har vi en åldersgräns nedåt. Dels tar det kanske tid att bygga upp det förtroende som behövs. Detta innebär att hur vi än gör så kommer medelålders att vara överrepresenterade. Och detta finns inget att göra åt. Men vi måste ha in yngre. OCH, vi måste behålla de äldre. Ungdom är inte en avgörande merit, precis som ålderdom inte heller är det.

Men dagens samhälle är diskriminerande mot äldre. Den som fyllt 50 är i princip totalt värdelös på arbetsmarknaden för att ta ett annat exempel. Erfarenhet är i dag inget värt i konkurrensen om jobbet. Utbildning är viktigt (och det ÄR viktigt), men sedan handlar det om att vilja göra karriär. Den som ägnat årtionden åt att jobba och vidareutveckla sig, åt att skapa erfarenheter, är inte efterfrågad på arbetsmarknaden. Undersökningar har visat att redan vid 35-40 års ålder börjar problemen. Man har redan då mångdubbelt svårare att få ett jobb jämfört med en yngre - med samma meriter.

Den FN-rapport om den israeliska massakern i samband med förra årets Ship to Gaza som dröjt och dröjt verkar nu vara på väg. Den har i varje fall läckt ut. Att rapporten dröjt beror naturligtvis på att den är politiskt känslig. Rapporten har kommit att bestämmas av politiker och inte experter. I korthet går tydligen rapporten ut på att Israel använt på tok för mycket våld och att man bör be om ursäkt till Turkiet (som drabbades värst) och betala ut ersättning till offrens efterlevande. De Israelvänliga kretsarna har också fått igenom att rapporten fastslår att Israel har rätt att hålla Gaza under blockad. Skälet till detta ska vara att Israel är i konstant krigstillstånd. Och det är naturligtvis bara detta som Israel vill läsa. Detta innebär att motparten, Gaza, också måste befinna sig i konstant krigstillstånd. Och då har man ju från Gaza också rätt att använda våld mot Israel - eller... Israels närmaste vän i Mellanöstern, Turkiet, är milt sagt fly förbannade. Israels ambassadör i Turkiet har slängts ut, Turkiet har kallat hem sin egen ambassadör. Och man kräver nu en omedelbar ursäkt från Israel. Vilken naturligtvis inte kommer. Det kommer nämligen alltid att finnas kretsar inom FN och världssamfundet som skyddar Israel när det verkligen hettar till. Och detta utnyttjar Israel till bristningsgränsen. Kartan visar hur Israel med tiden växt och palestiniernas mark krympt.

Kristdemokraterna verkar ha fått en snuttefilt att glädjas över. Tydligen har man fått löfte om att avdragsrätt för gåvor ska införas. I korthet innebär det att om du skänker 6.000 till en godkänd organisation så behöver du inte punga ut med 6.000 kronor utan bara 4.500 kronor. Resten av ditt bidrag måste resten av oss andra skattebetalare stå för. Jag har inget emot "välgörenhet". Att den som har en slant över skänker denna till någon organisation som behöver pengarna bättre. Vad jag inte förstår är varför skattebetalarna då ska stå för en del av din gåva. Samhällets finansiering av olika organisationer ska ske enligt samhällets regler till de som är mest i behov av pengarna, inte till de som är skickligast på att tigga pengar från rätt folk.

Slutligen ser jag att företaget Sandviken bestämt sig för att flytta sitt huvudkontor till Stockholm. Som kuriosa kan nämnas att staden Sandviken tagit sitt namn av företaget, det är inte tvärtom. Motivet till flytten ska vara att det ska vara lättare att få kompetent personal i Stockholm. Ett argument som jag inte ger ett piss för. Det finns kompetenta människor överallt i landet. I Stockholm är konkurrensen om dessa knivskarp sedan i stort sett ALLA ska ha sitt centra i just Stockholm. Lönerna är också högre. Jag tror snarare att det handlar om att de höga beslutsfattarna hellre vill bo i de finare kvarteren runt Stockholm än i Sandviken. Och det är för jobbigt att pendla. Enligt undersökningar som gjorts är Sverige ett av de länder i Europa som är allra mest koncentrerade till huvudstaden. Huvudstaden är inte bara politiskt centrum utan även finansiellt, administrativt och kulturellt centrum. I de flesta Europeiska länder lyckas man sprida beslutsfattandet även till andra centra i landet. Men så icke i Sverige.