onsdag 10 december 2008

Sätt stopp för samhällets bidragsslöseri

Ingen som läser Sven Tycker kan ha missat min kritik av att samhället fortsätter att subventionera det miljöskadliga flyget. Subventioner som snedvrider konkurrensen mellan flyget och andra färdmedel. Nu ser jag att t.ex. Västerås flygplats fortsätter att gå med enorma förluster. Förra året var förlusten 23,6 miljoner och i år beräknas förlusten bli 22,5 miljoner. Flygplatsen begär nu ett ägartillskott från ägaren, Västerås stad. Man vill ha in ytterligare 47 miljoner kronor. Totalt är den ackumulerade förlusten för Västerås flygplats 150 miljoner kronor på 10 år. Vad jag förstått är det i Sverige i princip bara Arlanda flygplats som ekonomiskt går ihop. Samtliga andra flygplatser i Sverige gör förluster. Och eftersom det är staten eller kommunerna som äger flygplatserna är det skattebetalarna som får punga ut pengar för att subventionera flygresenärerna. Situationen är helt enkelt den att om flygplatserna skulle ta ut avgifter från flygbolagen på en nivå där flygplatsen fick täckning för kostnaderna så skulle passageraravgifterna bli så höga att passagerarunderlaget skulle minska så kraftigt att flygningar skulle tvingas lägga ner. Vilket skulle öka avgifterna ännu mer till de som blev kvar att ännu fler flygningar inte skulle löna sig. Till slut skulle de flesta flygplatserna i Sverige tvingas lägga ner. Skulle dessutom flyget tvingas betala miljöavgifter på flygbränslet på samma sätt som andra trafikslag får betala avgifter för sin miljöpåverkan så skulle flygpriserna gå upp ännu mer och ännu färre flygningar skulle genomföras. Den stora frågan är om det är riktigt att skattebetalarna ska subventionera flygresorna för de som väljer att ta flyget? Detta medan den som tar tåget utnyttjar ett företag, SJ, som utan subventioner går med vinst och levererar in pengar till statskassan. Den som tar bilen betalar stora skatter och den som tar bussen också bidrar med skatter för bränslet osv. Låt flyget betala sina kostnader!

På ett område fortsätter Förskingringsministern sin utförsäljning av våra gemensamma tillgångar med oförminskad kraft. Det gäller utförsäljningen av apoteken. Apoteksmarknaden ska ju avregleras, men detta har man också insett kommer att skapa problem. Ett problem är risken för att antalet apotek på landsbygden kommer att minska. Det bedöms inte som lönsamt med små apotek i motsats till att skapa fler apotek i storstäderna. En tanke för att råda bot på detta är att den som övertar apotek måste ta över flera stycken. Men man är också rädd för att vi istället för ett statligt monopol ska få ett privat oligopol. I planerna finns att av dagens 900 apotek ska 200 säljas ut till egenföretagare. Staten ska behålla 450 apotek men bara 250 av dessa i apoteket AB medan resterande 200 ska finnas i ett annat statligt bolag. Resterande ska säljas ut i grupper till större investerare. Själv tycker jag det hela verkar rörigt. Vore det inte bättre att låta Apoteket AB sköta det hela. Varför ändra något som fungerar bara för att marknadsliberala fundamentalister har fått en fix idé?

Själv har jag tillbringat hela dagen för att tillsammans med mina arbetskamrater och närmaste chef diskutera igenom hur vi ska lyckas lösa våra arbetsuppgifter under kommande år. Vad ingen av oss begriper är hur en oförändrad personalstyrka ska lyckats hinna med ett ökat antal ärenden och samtidigt uppfylla höjda krav på dokumentation och liknande. En lösning är naturligtvis att som någon som plockat fram siffrorna utgå ifrån att färre äldre kommer att söka bistånd och att färre kommuninnevånare kommer att omfattas av LSS och liknande. Troligtvis är det någon ekonom som tyckt att det vore lämpliga siffror. Hur han/hon kan tro att det minskar var det ingen som förstod. Samma nisse utgick ifrån att antalet åstorpare med försörjningsstöd under 2009 kommer att vara färre än under 2008! Det hade känts lite mer meningsfullt att planera arbetet om den som plockat fram underlaget till oss (och politikerna?) visste vad han/hon sysslade med.

Inga kommentarer: