Jag älskar er

» Om faror

I vilken utsträckning är det den verkliga faran som avgör om vi är rädda för något, eller är vi mest rädda för det vi läser om och ser de stora rubrikerna om. Eller är det helt enkelt det okända som vi inte vet något om som är det vi är mest rädda för. Är vi mer rädda för det vi inte kan påverka än för det som vi trots allt har möjlighet att påverka? Jag har letat i statistik och läst lite olika tidningsartiklar som ger anledning att fundera.

Förra året sköts 42 personer ihjäl i skjutningar i Sverige. Siffran för i år blir väl ungefär den samma. Oftast är det kriminella som skjuter ihjäl andra kriminella. Men, genom den stora publicitet som den här typen av uppseendeväckande brottslighet ger upphov till så blir människor rädda för att gå ut. En vanlig fråga från en reporter till personer som bor i närheten där något sådant inträffar är: - "Blir du rädd för att gå ut nu?"

Under samma period tar ungefär 50 människor livet av sig genom att ställa sig framför ett tåg. En traumatisk upplevelse för alla de lokförare som drabbas. Som en lokförare berättar: - "Man tutar och nödbromsar, sedan gäller det att titta bort så man inte får ögonkontakt". Efter en sådan händelse blir tåget stående och kan inte köras fram till nästa station innan det "sanerats". På perrongen står människor och svär över försenade tåg. Utan att tänka på den tragedi som ligger bakom förseningen.

Totalt begår cirka 1500 personer självmord varje år i Sverige. Det är ungefär en person var sjätte timme som upplever livet så hopplöst att dom anser att det bara finns en utväg. Vad gör vi för att hjälpa dessa som hamnat i en så hopplös situation? Skickar hem från psyket med en burk tabletter?

Varje år dör också ungefär 50 personer i olyckor på sitt arbete. Dvs ungefär en varje vecka. Ofta nämns det inte i media, ibland blir det en liten notis. Men det är ingen reporter som frågar andra som är på väg till jobbet: - "Blir du rädd för att gå till jobbet nu?" Men, det dör alltså fler i arbetsplatsolyckor än som skjuts ihjäl.

I trafiken dödas varje år drygt 250 personer. Allt ifrån fortkörare som kör av vägen och in i ett träd till personer som blir påkörda av en långtradare som kommit över på fel sida av vägen. Men det är inte så långt ifrån som en person varje dag i snitt som dör i trafiken. Antalet mord ligger totalt på cirka hälften av detta. Vad är du mest rädd för? Att ge dig ut i trafiken eller att bli överfallen och ihjälslagen?

I en liten notis läser jag att varje dag får ungefär 50 svenskar en hjärtinfarkt. Det är alltså två i timmen. Går vi omkring och oroar oss hela tiden för detta? Står det något om det i tidningen? Blir vi av en journalist tillfrågade om vi går omkring och oroar oss för detta?

Har ni hört talas om fenomenet Suicide by cop? Ett fenomen som tydligen blir allt vanligare. Killar (det är nästan uteslutande killar) som mår så psykiskt dåligt att dom uppträder riktigt hotfullt mot andra så att polis kommer till platsen och sedan uppträder man hotfullt mot poliserna i förhoppningen att dom ska skjuta ihjäl dom. Bara i Skåne räknar man med att detta inträffar ett antal gånger i månaden. Statistiken är bristfällig eftersom man oftast misslyckas med att provocera polisen till att skjuta. Vad gör vi åt alla som mår SÅ dåligt?

Antalet döda i terrorattacker minskar! Jo, dom minskar! I hela världen dödades 2017 närmare 19.000. En minskning från tidigare år. En minskning med 44% från rekordåret 2014. I Västeuropa var minskningen 2017 mer än en halvering från året innan (168 - 81). Egentligen är det väl främst i Afghanistan där det sker en ökning. Men Afghanistan är ju ett säkert land att utvisa människor till. Men verkligheten är att terrorhotet minskar. Vi i Västeuropa bor i en lugn del av världen, men även här minskar terrordöden. Får vi det intrycket när vi läser tidningarna?

Enligt CPJ, Committee to protect journalists, sitter minst 251 journalister inspärrade världen runt. Allra värst är situationen i NATO-landet Turkiet där 68 journalister sitter inspärrade. Inte mycket bättre är Kina och Egypten, tre länder som sammanlagt har hälften av alla världens inspärrade journalister. "Kampen mot terrorism" har använts som förevändning och gjort att antalet inspärrade journalister ökar. De turkiska avslöjandena av vad som hänt med Khashoggi har inget med kamp för demokrati och pressfrihet att göra.

Vad är egentligen farligt? Fast vi kan fastslå att det är farligt att leva. Det enda vi med säkerhet vet är att vi kommer att dö. Jag älskar er alla ändå!

Fast å andra sidan så väljer, enligt en undersökning som SVT låtit Novus göra, en majoritet av svenskarna mobiltelefonen framför sexet. På frågan vilket dom valde att vara utan i sex månader så valde en majoritet att vara utan sex framför att tvingas vara utan sin mobiltelefon. Kvinnor hade svårast att vara utan mobilen jämfört med män!