Jag är läsoman. Ett av de största nöjena jag har är att läsa tidningar och tidskrifter. Jag tänker inte berätta om vad som är mitt allra största nöje... Hur som helst, ibland när man läser notiser i tidningen så undrar man om det verkligen kan vara sant eller om det är ett försenat aprilskämt eller bara fake news. Ibland är helt enkelt verkligheten mer osannolik än fantasin. Jag tänkte ta två exempel på detta.
Det var en gång i tiden konsultföretaget PWC (tidigare Pricewaterhousecoopers) som lurade på Stockholms Län att använda sig av ett OPS-avtal vid bygget av Nya Karolinska Sjukhuset. PWC är specialister på att lura på OPS-avtal på myndigheter. Nu har ju till och med Moderaterna i Stockholms län under ledning av Irene Svenonius börjat erkänna att det hela nog var ett misstag. Hur som helst ska nu Landstinget uppdra åt ett konsultföretag att utreda om det går att bryta delar av kontraktet och vad det skulle kosta. Gissa vilka som fått det uppdraget? PWC! Hahahahahahahahaha!
1 kommentar:
Varför skulle messmör vara en mer eller mindre norrländsk produkt? Som små i Stockholm fick vi väldigt ofta messmör, till exempel som pålägg på limpmacka eller smaksättare i sås. Senare i livet har jag tillverkat både messmör och mesost själv, som slutprodukt efter osttillverkning från egen komjölk, med den metod jag lärde mig av en västmanländsk före detta fäbodstinta.
Messmör tillverkades ursprungligen på fäbodarna, vilkas sydgräns i relativt modern tid gick söder om Norrland genom Dalsland, Värmland, Västmanland, och Uppland - alltså genom Svealand.
Numera äter jag inte messmör, helt enkelt därför att sockerhalten är för hög (diabetiker + LCHF), liksom järnhalten.
Men du, det är väl Gille (eller vad de numera kan tänkas heta) som tillverkar Skånepepparkakor? Jag har aldrig ätit de industriellt framställda, men jag minns att de som bakades av de tyska nunnorna i stockholmsskolan var goda.
Skicka en kommentar