måndag 9 april 2018

Så kan det gå...

» Tankar om lokalpolitik

Lokalpolitik kan också vara spännande. Helsingborgs Dagblad landade i Åstorp på ledarsidan i dag. Under rubriken "Då gör Pålsson en Trump - det han inte vill se finns inte" hade man lite synpunkter på Pontus Pålsson comeback. För de som inte är hemtama med den lokala politiken hos oss här i den gamla järnvägsknuten Åstorp i Nordvästra Skåne så kan det hela kanske förtjäna en liten förklaring av vad det egentligen handlar om. Pontus Pålsson har under flera år varit Moderaternas ledande man. Vilket bland annat inneburit att han varit oppositionsråd. Men, hans sätt att uppföra sig - eller ska vi säga brist på att kunna uppföra sig, fick till slut till resultat att han fråntogs nyckeln till kommunhuset. Hans uppträdande mot personalen var så otrevligt att han bedömdes som ett arbetsmiljöproblem. Kommunledningen fick alltså fatta beslutet att Pontus Pålsson fick inte komma in på kommunkontoret utan följeslagare.

Järnvägsknuten Åstorp
Även inom Moderaterna fanns det kritik. I Fullmäktigegruppen hölls för några år sedan en förtroendeomröstning om förtroendet för ordföranden för gruppen - Pontus Pålsson. Två av de fyra närvarande ledamöterna röstade för att man inte hade förtroende. En tredje samt Pontus Pålsson själv röstade för att man hade förtroende. Eftersom Pontus var ordförande och hade utslagsröst slutade omröstningen 3-2 för förtroende. Det ska kanske påpekas att de två som röstade emot inte längre är aktiva. Konflikten har även tagits upp i SVT:s lokala nyheter vid ett flertal tillfällen. Något som fick Pontus Pålsson till att försöka utforska vilka kommunala tjänstemän som varit i kontakt med Sydnytts reportrar. Något han verkligen inte skulle ha gjort! Han anmäldes för att ha forskat efter journalisternas källor. För detta dömdes han både av Tingsrätten och sedan av Hovrätten eftersom det är ett brott mot Grundlagen att forska efter journalisternas källor. Detta blev droppen. Pontus Pålsson tvingades lämna sina uppdrag.

Men, nu är alltså Pontus Pålsson tillbaka. Mamma Margareta Pålsson har sett till att Pontus toppar Moderaternas kommunlista till valet igen. Mamma Margareta Pålsson, som fick ta över moderatledningen när Pontus tvingades bort, är f.d. Moderat riksdagsledamot och har sedan även varit landshövding i Skåne. Uppenbart är att en majoritet av de kvarvarande moderaterna har förtroende för Pontus Pålsson. Låt oss hoppas att ingen annan har det.

För övrigt har Sverigedumokraternas ledande namn i Åstorp bestämt sig för att hoppa över till alternativdumokraterna i Alternativ för Sverige. Detta har han gjort utan att ha blivit petad, utslängt eller nedgraderad. Eddie Ek motiverar sitt partibyte med: - " Jag lämnar Sverigedemokraterna i protest mot deras anpassning till etablissemanget". Jimmie Åkessons flirt med Moderaterna och Kristdemokraterna kan alltså visa sig vara ödesdiger för partiets stöd. Fast jag tror faktiskt att alternativdumokraterna är ett döfött projekt. Men, man kan ju alltid hoppas? Jag har fortfarande inte sett hur vår SD-riksdagsman Tony Wiklander tänker göra. Han blev ju petad från listan till valet 2018 av SD:s valberedning och var uppenbarligen missnöjd med detta. Fast jag har inte sett om han tänker engagera sig i något nytt alternativ, starta nytt parti (det är något han är van vid) eller om han bestämt sig för att nu gå i pension.

Men visst kan politik var kul?

Inga kommentarer: