Det är livsfarligt att leva

» Man kan dö.

Visst är det så. Det är livsfarligt att leva - man kan dö. Egentligen är detta det enda vi vet om vårt liv, vi kommer att dö en dag! Det gäller bara att vi trycker på uppknappen i hissen så vi slipper hamna i källaren!

Ungefär de här tankarna får jag när jag läser en artikel av Daniel Rydén i Helsingborgs Dagblad. Tyvärr är det en låst artikel, så ni som inte betalt för HD får hålla till godo med min uttolkning av Daniels analys. Artikeln har fått rubriken: - "Vi lever farligt - och ändå ger vi oss ut". Den har som utgångspunkt riskerna för biverkningar när vi nu vaccinerar oss mot Coronaviruset.

När det kom uppgifter om att en person per 1 miljon vaccinerade drabbades av blodpropp när man använt vaccinet från Astra Zenica så stoppades vaccinationerna mer eller mindre tillfälligt i många länder. Bland annat i Sverige. Hur stor var då den risken? Hur stor var den risken att drabbas av blodpropp om du vaccinerats mot Coronaviruset jämfört med risken att få en blodpropp om du INTE hade vaccinerat dig?

Daniel Rydén gör en del jämförelser av olika risker.
* Risken för att du ska träffas av blixten och dö är en på tio miljoner.
* Risken för att du ska dö i en brand är en på 71.500.
* Risken för att du ska dö i en trafikolycka är en på 20.400.
* Risken för att du ska dö pga ett olycksfall är en på 4.550.
* Risken för att du ska avlida om du är mellan 20-40 år gammal är en på 1.000.
* Risken för att du ska avlida om du är över 60 år är en på 100.
* Och som sagt, risken för att du ska få en blodpropp om du vaccinerats mot Corona är en på en miljon

Vilket är det då vi är rädda för? Vad är det vi undviker pga rädsla och vad är det för risker vi struntar i? Tyvärr framgår det inte riskerna för att t.ex. drabbas av dödligt våld. Men vi kan ju t.ex. fastslå att ungefär dubbelt så många dör i trafiken som utsätts för dödligt våld, alltså mördas i Sverige. Men vi är rädda för att gå ut och tror att vi ska bli ihjälslagna, men nästan ingen avstår från att köra bil av rädsla för att drabbas av trafikdöden. Trots att detta alltså är dubbelt så farligt.

Hur stor är risken att attackeras av en varg i skogen? Hur stor är risken för att attackeras av en ilsken lösspringande hund? Hur stor är risken för att få en fågelskit i huvudet när man är ute och går? Hur stor är risken för att få en meteorit i huvudet? Vi ska som jag brukar säga vara glada för att det inte finns flygande kor!

Vilka risker är acceptabla och vilka är inte acceptabla? Tydligen har man från MSB t.ex. fastslagit att faktorer där risken är större än en på 100.000 per år är oacceptabla. Om risken är mindre än en på 10 miljoner så är det något vi får leva med. Där ligger alltså risken att drabbas av blixten och dö. Sannolikheten för detta är så liten att vi kan inte anpassa våra liv efter det. Men riskerna för att brinna inne och ännu värre dö i en trafikolycka är så stor att det måste vi göra något åt och anpassa våra liv för detta. Vi måste införa åtgärder för minska riskerna!

Varför är vi då rädda för att vaccineras men inte för att köra bil i trafiken? Sannolikheten för att vi drabbas i trafiken är ju hundrafalt större. Är det för att vi vant oss vid risken och inte vill se den? Medias bevakning påverkar. Trafikolyckor får egentligen ingen publicitet. Notiser i lokalpressen och möjligen riksbevakning om det är något exceptionellt. Olyckor med tåg eller flyg får stor publicitet eftersom det är något annorlunda som inte händer ofta. Att biltrafiken skördar lite dödsoffer hela tiden är något vi räknar med.

Det ska påpekas att trafikdöden i Sverige ligger internationellt sett trots allt mycket lågt. Vi har en hög standard på vägar, vi har en hög standard på bilarna och vi har trafikregler som faktiskt de flesta i stort sett följer.

Men, vi är alltså mycket dåliga på att värdera faror. Vi är ologiska!

Läs:
Risken att dö är överhängande – ändå ger vi oss ut. - Helsingborgs Dagblad (låst artikel)