söndag 4 mars 2018

Om brottslighet

» Rädsla eller inbillad rädsla

Jag besvarade precis en enkät från SCB om brottslighet och upplevd rädsla för att utsättas för brott. Naturligtvis är enkäten föranledd av att vi ju ska vara livrädda för att bli mördade. Men hur mycket av denna rädsla är verklig och hur mycket är en rädsla som blåsts upp av media och av politiker och andra debattörer som vill att vi ska vara rädda?

För inte så länge sedan skrev Svenska Dagbladet: - "130 mord utreds i Stockholm just nu". Som stockholmare blir man ju då naturligtvis livrädd. Min första tanke är naturligtvis att det skett 130 mord i Stockholm senaste året. Fast sedan läser jag lite mer av brödtexten. Då visar det sig att det inte alls är 130 mord som Stockholmspolisen utreder. Det är 130 mord eller mordförsök. Hälften är mord (67), resten är mordförsök. Det handlar dessutom om öppna utredningar. Undrar om t.ex. mordet på Olof Palme ingår i de 130 pågående utredningarna?

Älska din nästa
Vad säger då statistiken? Hos Brottsförebyggande rådet hittar jag en kurva över antalet konstaterade fall av dödligt våld under perioden 2007-2016. Här har alltså inte förra året, 2017, kommit med. Vad vi kan konstatera är att siffran går upp och den går ner. Men antalet var högre 2007 än 2016. 2007 var det 110 konstaterade fall av dödligt våld. Alltså färre än 130 - i hela landet. Sedan sjönk siffrorna till 2012 då det var nere i nästan 70. Sedan vände siffran upp igen till 2015 då vi var uppe i ca 110 igen. 2016 sjönk siffran igen. Samtidigt har antalet innevånare i Sverige ökat. Från dryga 9 miljoner år 2007 till dryga 10 miljoner i dag. Alltså "borde" brottsligheten öka med dryga 10% utan att egentligen öka.

Har vi alltså anledning att gå omkring och vara rädda för att utsättas för brott? Ja, uppenbarligen inte mer än förr i tiden i varje fall. Olika former av brott går upp och går ner. Men det har inte hänt något drastiskt som inte förklaras av att vi faktiskt är fler människor som kan utsättas för ett brott. Istället har vi media och debattörer som sprider rädsla. Jag såg att man gjort en utvärdering av vad som händer med nyhetsbevakningen på orter där tidningarna har lagt ner sin nyhetsredaktion. Som mitt eget Åstorp. I min barndom fanns det tre tidningar med egen redaktion i Åstorp. Nyheterna/Arbetet har lagts ner. NST har köpts upp av HD som i sin tur köpts upp av SDS. Någon representation i Åstorp finns inte alls kvar. Något som väl gäller de flesta kommuner i landet i dag. Vad händer då med nyhetsbevakningen? Jo, den blir allt mer inriktad på s.k. "blåljusnyheter". Polis osv lägger ut vad som händer på nätet och det är detta som tidningarna skriver om. Media bevakar brottsligheten och gör stora rubriker av den. Vilket får till resultat att medborgarna skräms upp och "tror" att brottsligheten har skenat. Vilket den alltså inte har gjort.

Allt detta utnyttjas av politiker och andra debattörer. Brottslighet finns, och har alltid funnits. Allt eftersom samhället förändras så förändras också brottsligheten. Men, det är inte så att du utsätter dig för risker så fort du går utanför dörren. Inte mer än tidigare. Möjligen om du går på krogen och är onykter! För det är där som de flesta våldsbrotten inträffar.

Inga kommentarer: