Att läsa vad de tycker som inte tycker som jag själv tycker kan ge många spännande uppslag till vad jag ska tycka till om här på Sven Tycker. Sedan kan det ibland hända att jag nästan tycker på samma sätt trots att vi egentligen borde tycka annorlunda. Visst kan man tycka att det är lustigt?
Låt mig därför börja med något som jag nästan håller med om. Svenskt Näringsliv tycker inte att man ska betala ut elstöd till elkonsumenter i norra Sverige för november och december förra året. Argumentet är att elstödet ju tas från avgifter som vi redan har betalt in i våra elräkningar. Vi har betalt in extra avgifter på våra elräkningar, s.k. flaskhalsavgifter, under en lång tid. Tanken med dessa avgifter har varit att man ska bygga ut överföringskapaciteten bättre. Men vi har betalt in alldeles för mycket pengar. Det finns många miljarder som aldrig använts till det dom skulle användas till. Och det är dessa pengar vi nu får tillbaka. Det är alltså inte en sorts bidrag, det är en återbetalning av avgifter som betalts med för högt belopp.
Varför tycker då Svenskt Näringsliv att elkonsumenter i norra Sverige (elprisområde 1 och 2) inte ska ha några pengar? Jo, det är nämligen bara elkonsumenter i södra Sverige (elprisområde 3 och 4) som betalt dessa flaskhalsavgifter. När nu Ebba Busch är så generös med att betala ut pengar för nov-dec 2022 också till konsumenter i norra Sverige så handlar det alltså om att vi som bor i södra Sverige och som har betalt för höga avgifter nu ska subventionera elen till de som bor i norra Sverige.
Faktum är att jag till del håller med Svenskt Näringsliv. När man nu valt detta korkade system så tycker jag faktiskt inte riktigt att det känns rätt att jag (som haft högre elpris) ska med dessa pengar subventionera elpriset till de som bor i norra Sverige (och alltså haft ett lägre elpris). Tål att fundera på! Fast Ebba håller inte med. På det här viset slipper hon ju använda skattepengar utan kan använda pengar som vi i södra Sverige betalt in.
Sedan läser jag att en Anders Stenkrona som är sparekonom på Nordea är lite oroad över att svenskar dragit ner på sparandet istället för på konsumtionen när nu inflationen gör sig rejält märkbar. - "Om hushållen fortsätter konsumera som idag är risken stor att deras ekonomiska buffert för framtid urholkas. Risk finns också att detta kan bidra till fortsatt hög inflation" säger han. Det är möjligt att Anders Stenkrona har så gott om slantar och så hög konsumtion att han utan problem kan dra ner på lite lyxkonsumtion. Men det har inte fallit herr Stenkrona in att många kanske inte kan dra in på så mycket när nu inflationen gröper hål i börsen? Det finns inte så mycket att dra in på mer än eventuellt sparande. Det blir inga slantar över helt enkelt. Fast Anders Stenkrona lever kanske i en annan värld?
Slutligen, det världsunika svenska friskoleexperimentet. Här kommer jag aldrig att hamna på samma kurs som älskarna av detta vansinniga kommersiella experiment. I Svenska Dagbladet har Peter Wennblad under rubriken: "Alternativet till vinst är slöseri" gett sig ut i kamp för kapitalets rätt att plocka ut skattepengar ur skolverksamheten. - "Att pengar ska stanna i verksamheten är mest en förskönande omskrivning för planekonomiskt tänkande." Att det blir pengar över hos de kommersiella friskolorna som ägarna kan använda till att investera i andra branscher eller ren lyxkonsumtion beror på att kommersiella friskolor har lägre kostnader än kommunala skolor. Men, dom är garanterade att alltid få lika mycket pengar. Jämförelser har visat att personaltätheten i friskolor är lägre än i kommunala skolor. Andelen behörig personal är lägre i friskolor än i kommunala skolor. Alltså sparar man in på lönekostnaderna som sedan kan betalas ut till ägaren. Friskolorna har mindre lokaler, både utomhus och inomhus. Jag kan se de kommersiella friskolegymnasierna i Helsingborg som jag passerar med jämna mellanrum. "Skolgården" är gatan och trottoaren utanför. Lägre kostnader för hyra alltså, som kan användas till att betala ut till ägaren. Vi har nyligen haft en debatt om offentlighetsprincipen. Den gäller inte friskolor som den gör för kommunala skolor. Man kan alltså spara på slantarna, slantar som man istället kan betala ut till ägaren. De kommunala skolorna har också ett större ansvar. Dom kan helt enkelt inte säga nej när någon vill gå på skolan som en friskolan kan göra när det är fullt. Och så fortsätter skillnaderna.
Men lika mycket pengar ska dom ha så att dom kan garantera ägaren en liten extra slant lite då och då!
Läs:
Svenskt Näringsliv om elstödet: Skippa det i norra Sverige. - Ny Teknik
En tredjedel av svenskarna har minskat sitt sparande – väljer hellre konsumtion. - Dagens Juridik
Alternativet till vinst är slöseri. - Peter Wennblad ledare Svenska Dagbladet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar