Det som brukar kallas Mellanösterns enda demokrati har bekymmer. Den israeliska demokratin har helt enkelt rejäla bekymmer. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hotas precis som USA:s förre president Donald Trump av rättsliga åtgärder. I Benjamin Netanyahus fall handlar det om mutanklagelser. För att försöka sätta stopp för detta har högerpolitikern Benjamin Netanyahu sålt ut sig till den ännu extremare ytterhögern för att kunna sitta kvar vid makten och bland annat försöka få stopp på rättsliga åtgärder mot honom.
Han har för att skapa en regeringsmajoritet lierat sig med extremhöger, judiska fundamentalister och bosättarextremister. Nyligen deklarerade t.ex. en av hans ministrar att det finns inget palestinskt folk! Alltså finns det inget folk som bor på den ockuperade Västbanken och som har några rättigheter där. Det är helt enkelt bara för de judiska bosättare som finns där och som i framtiden flyttar in på ockuperad mark att bosätta sig där. De som redan bor där har inga rättigheter till att bo där.
För att ytterligare stärka sin ställning och förhindra eventuella motgångar är den nuvarande högerministären på väg att genomföra flera olika lagändringar som ska göra det lättare för regeringen att ändra lagar och minska t.ex. Högsta domstolens makt att stoppa lagar som anses stå i motsats till grundlag osv.
Allt har provocerat fram de största demonstrationerna i Israels historia. Stora delar av det judiska folket, som ju historiskt utsatts för stort förtryck, anser inte att en judisk stat själv ska kunna uppträda på det här viset. För någon dag sedan uppmanade en av Netanyahus egna ministrar regeringen att dra tillbaka en del förslag. Han fick omedelbart sparken! Nu har även Israels president uppmanat Benjamin Netanyahu att dra tillbaka lagförslag. Vi kan undra om han också får sparken?
Det är ganska intressant att studera skillnaden i hur vi i världen behandlar en israelisk ockupation av palestinskt område och en rysk ockupation av ukrainskt område. Medan vi inför sanktioner mot Ryssland och skickar vapen till Ukraina låter vi den israeliska ockupationen fortsätta utan några större protester. Palestinier som gör motstånd mot ockupationen kallas terrorister medan ukrainare som gör motstånd mot ockupationen kallas frihetskämpar. Vi låter judiska bosättare flytta in på ockuperad mark (i brott mot alla internationella lagar) och tränga bort de palestinier som redan bor där. Detta har även skett på från Syrien ockuperad mark där judiska bosättare flyttat in och trängt bort de syrier som bodde där.
Varför låter vi detta fortgå utan ivrigare protester och sanktioner mot Israel? Har vi fortfarande dåligt samvete för behandlingen av judar tidigare? Handlar det om en allmän misstro mot araber och palestinier? Dom är mindre värda? Handlar det helt enkelt om en rädsla för att själva bli beskyllda för antisemitism?
Det är viktigt att poängtera att kritiken mot staten Israels agerande handlar om just staten Israels agerande. Det handlar inte om kritik av judar som folk. Protesterna mot statens Israels agerande är även vitt utbrett bland innevånarna i Israel. Det är inte "judar" som begår övergrepp, det är "israeler" som begår övergrepp. Det är inte samma sak!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar