Jag läste en ledarartikel i gårdagens Helsingborgs Dagblad med rubriken Det går inte att kväva den eld som vill brinna. Den börjar med den gräns mellan religion och samhälle som finns i Frankrike. Religionen är helt skiljd från Staten sedan mer än 100 år. I Frankrike är alla former av religiösa symboler förbjudna i t.ex. skolan eller på ett offentligt jobb. Inte bara att förbjuda en muslimsk slöja på förskolan eller i skolan som en del partier i vårt land vill göra. Nä, ALLA former av religiösa symboler. Allt från ett kors i en halskedja till burka osv.
Fanny Willman som skrev ledaren drar paralleller till i förra veckan då flera svenska ministrar och partiledare gjorde en vandring iklädda kippa, den judisk huvudbonaden. - “För att visa stöd för Sveriges judar”, som statsminister Ulf Kristersson uttryckte det. Alltså ett sätt för politikerna att ta avstånd från den antisemitism som blossat upp som en följd av Hamas terrorattack och det israeliska svaret med rena terrorbombningar mot Gazas civila som hämnd. Naturligtvis är det positivt när politiker tar direkt avstånd från rasism som t.ex. antisemitism. Det är viktigt att visa att den eventuella kritik man framför mot agerandet från länder eller grupper inte handlar om att skuldbelägga en hel grupp för detta.
För övrigt såg jag att Rasmus Paludan som en reaktion på det danska beslutet att helt förbjuda att elda eller förödmjuka religiösa symboler nu ska starta en teatergrupp för att genom olika performance fortsätta hetsa mot muslimer som grupp. Här i Sverige är ju yttrandefriheten och åsiktsfriheten att få lov att hetsa mot muslimer viktigare än muslimers rättighet att utöva sin egen yttrandefrihet och åsiktsfrihet att utöva sin religion.
Kan ni tänka er vår moderata Migrationsminister Maria Malmer Stenergard som en symbolhandling för att visa sitt avståndstagande mot islamofobi och visa sitt stöd för muslimer som känner sig förföljda och hotade i Sverige skulle genomföra en vandring iklädd en hijab (muslimsk slöja)? Nä, det kan vi nog inte tänka oss. Maria Malmer Stenergard är lika förgiftad av islamofobi som alla hennes sympatisörer och meningsfränder inom Sverigedemokraterna! Hatbrott mot just muslimer än den vanligaste formen av hatbrott med religiösa förtecken.
Förresten så kanske en del av mina regelbundna läsare minns att jag den 31 oktober skrev ett brev till Maria Malmer Stenergard. Jag har ännu inte fått något svar, om nu någon trodde att jag skulle få någon respons.
Samtidigt som detta sker hetsar man från högerpolitiker mot allt som svensk vänster står för. Högerdebattören Alice Teodorescu Måwe verkar tro att alla som är kritiska mot staten Israels terror mot palestinier är våldsälskande Hamassympatisörer. Den ledande moderatpolitikern Sven Gustavsson kopplar vidare och menar att vänsterns DNA är att skapa våldsamma allianser med barbariet.
Senaste nytt (om vi undantar kravet på att alla invandrare ska genomgå ett "prov i svenska värderingar") är tydligen att man ska göra en beräkning av kostnaden för invandringen. Det har gjorts många sådana beräkningar tidigare och resultatet beror på vilken grundförutsättning man har. Vissa hävdar att den går med vinst, andra att den går med förlust. Vilka kostnader ska man räkna med som specifika för invandrare? Vilka inkomster ska man räkna med? När en invandrare fått jobb (en mycket stor majoritet jobbar faktiskt efter några år), ska man räkna hans skatteinbetalningar? Ska man räkna all moms han betalar på det han köper som en inkomst? Ska man räkna skatteinbetalningar som kassörskan i affären där han handlar gör? Ska vi räkna skatterna som jobbarna som tillverkar produkterna hen köper betalar in. Ska vi räkna skatterna som läraren på Svenska för invandrare betalar? Ska vi räkna inkomstskatterna från Migrationsverkets personal? Momsen dom betalar? Hur långt ska vi gå i kedjorna när vi räknar inkomster och utgifter? Ska vi räkna som en "vinst" att vi inte behöver betala BB-kostnad, förskola osv för vuxna invandrare som kommer hit? Var går gränsen för vad man ska räkna in och inte räkna in? Jag avundas inte den som får uppdraget av vår utlänningshatande regering. Som ju är beredda att "göra allt" för att minska invandringen! Hatet mot de som inte ställer upp på Maria Malmer Stenergard och Sverigedemokraternas invandringshat är väl spritt.
Räknar man med fel saker så kan man nog komma fram till att varje barn som föds i vårt land går med förlust. Dom har kostat samhället många miljoner innan dom ens kommit upp i jobbålder. Sedan blir dom pensionärer. Så vi ska kanske inte föda barn?
Själv är jag tacksam för att min tandläkare kommit till Sverige en gång. Att min läkare kom till Sverige en dag. Att min granne kom till Sverige en gång. Att min gamla arbetskollega kom till Sverige en gång. Att kassörskan i min affär en gång kom till Sverige. Uppräkningen kan fortsätta länge med alla "invandrare" som jag hela tiden kommer i kontakt med och som jag uppskattar och trivs med. Den uppräkningen tror jag aldrig jag kommer att höra från Maria Malmer Stenergard. Hon är förblindad av hat mot "icke-svenskar". Ett hat hon fått från sina inspiratörer i Sverigedemokraterna!
