Det går upp

» Men också ner.

Den svenska inflationen sätter rekord. Det var länge sedan prisökningarna var så höga som nu. Vi har vant oss vid att leva i en tid där inflationen egentligen har varit för låg. Riksbanken har försökt få fart på inflationen genom att hålla en rekordlåg ränta. Vi har ju till och med levt med minusränta, dvs att man i princip fått betalt för att låna pengar. Den mest effektiva metoden för att få fart på inflationen hade varit lite större löneökningar. Men det har från näringslivet förklarats med att det finns inte pengar för att höja lönerna mer. Då menar jag alltså lönerna till det stora kollektivet av lönearbetare. Till ledning och ägare har det funnits gott om slantar. Deras ersättningar har skenat upp i himlen under senare år. Detta medan vanliga anställda hållit igen.

Men, nu har det plötsligt vänt. Kanske ska vi tacka Putin och Ryssland för det. Den ryska attacken på Ukraina och de åtgärder för att "straffa" Ryssland som vidtagits har väl varit den utlösande faktorn för vändningen i inflationen. Även om vi inte ska lägga hela skulden på Kreml.

Hur som helst ska vi nog vara glada som bor här i Sverige, ett land med mycket god ekonomi. Inflationen i t.ex. USA och inom Euroländerna ligger ännu högre. Vissa länder har en direkt skenande inflation, som t.ex. Turkiet! Men nu får vi hoppas att man snabbt kan få ner inflationen till rimligare nivåer igen. De som blir mest lidande när priserna stiger allt för snabbt är de som redan tidigare har svårt för att få pengarna att räcka till. Vi ska nog vara tacksamma för att regeringen till slut fick igenom sin budget som ger en rejäl slant till pensionärer med låga pensioner.

Bland annat det faktum att Riksbanken nu höjer räntan, och kommer att fortsätta göra detta i rask takt, för att få ner inflationen har samtidigt inneburit ett tvärstopp när det gäller de skenande priserna på bostäder. Vi har under en lång tid levt med en dopad bostadsmarknad. Extremt låga räntor, gynnsamma ränteavdrag på skatten och andra åtgärder som amorteringsfrihet osv har fått priserna på villor och bostadsrätter att sikta in sig på himlen. När nu räntan stiger, det faktiskt talas om begränsningar av ränteavdragen i beskattningen och människor samtidigt riskerar att få mindre pengar över har gjort att priserna gjort tvärstopp och faktiskt börjat sjunka.

Det är nu som jag blir lite förvirrad. När priserna på mat, bränsle, el osv stiger så ses detta som något av en katastrof. Men, på ett område ska det vara tvärtom - priserna på boende. Där ses det som något positivt att det bara blir dyrare och dyrare medan det istället ses som en katastrof när priserna går ner. Det är väl bra att priserna på hus och bostadsrätter sjunker så att fler får råd med detta? Vi ska väl inte köpa ett hus eller en bostadsrätt bara för att tjäna pengar på den. Vi köper den väl för att bo i den?

Kan vi hoppas att den dopade bostadsmarknaden är kommit till ett slut. Fast jag känner fortfarande en viss sympati med de som tagit mångmiljonlån till extremt låga räntor och sedan inte ens amorterat dessa lån när räntan var rekordlåg. Hur dom ska få ihop ekonomin när räntan nu snabbt stiger och lånet inte har amorterats ner medan man hade tillfälle, det är ett mysterium. Risken finns att många kan tvingas sälja med förlust. Dom har ju egentligen bara blivit fartblinda och mer eller mindre lurade att sätta sig i den situationen.

Vi ska som sagt nog vara glada för att vi bor i ett land som har fått en trots allt lägre inflation än många andra länder och dessutom bor i ett land som har statsfinanserna i gott skick och som inte är skuldsatta upp över öronen som många andra länder. Länder som nu får stora problem när räntorna runt om i hela världen stiger och länderna har statsskulder upp över öronen.