lördag 21 augusti 2021

Nooshi Dadgostar som raket

» Det går uppåt.

En ny högtidsstund för en siffernisse som er väldigt populära och tillmötesgående bloggare. Den här gången är det Svenska Dagbladet som idag publicerat sin väljarundersökning från Sifo för augusti månad. En undersökning som i stort sett förstärker ytterligare den trend som gällt en tid.

Undersökningens stora vinnare är Vänsterpartiet (+2,3) och Miljöpartiet (+0,7) medan den stora förloraren är Socialdemokraterna (-1,7) följt av Centern (-0,7) och Moderaterna (-0,6). Låt oss börja med partiernas siffror i storleksordning. Förändringarna är gjorda i jämförelse med undersökningen i juni eftersom det inte gjordes någon undersökning i juli.

Stefan Löfven har anledning att fundera
Socialdemokraterna » » 24,1% (-1,7)
Moderaterna » » 21,8% (-0,6)
Sverigedemokraterna » » 20,5% (+0,3)
Vänsterpartiet » » 11,9% (+2,3)
Centerpartiet » » 8,6% (-1,3)
Kristdemokraterna » » 4,9% (-0,2)
Miljöpartiet » » 4,2% (+0,7)
Liberalerna » » 2,7% (+0,4)

Det här är nog inte siffror som glädjer representanterna för den Brunblå sörja som hoppas ta över makten efter valet. Jag har sagt flera gånger tidigare att det är mycket troligt att valet med största sannolikhet kommer att avgöras av vilka partier som eventuellt åker ur Riksdagen. I den här undersökningen har Miljöpartiet kravlat sig över 4%-spärren medan Liberalerna trots en liten uppgång är fast förankrade långt ner i dyn. Dessutom fortsätter Kristdemokraterna att falla ner och närma sig 4%-spärren. Denna utveckling i en undersökning till och Miljöpartiet skulle t.ex. ha passerat Kristdemokraterna i storlek.

Svenska Dagbladet har räknat på mandatfördelningen i Riksdagen baserat på undersökningens siffror. Så låt oss titta på deras båda jämförelser.

177 - 172 är de fyra Rödgröna partierna (S + V + C + Mp) i team Stefan Löfvens ledning över den Brunblå sörjan (M + Sd + Kd) i team Ulf Kristersson.

146 - 128 är de tre Rödgröna partiernas (S + V + Mp) ledning över den gamla Högeralliansen (M + C + Kd).

De fyras gäng i den Brunblå sörjan
Det vill sig inte riktigt för Uffe, Ebba och Nyamko. Trots löften om att inte beblanda sig med Sverigedemokraterna har man valt att i Makthungern göra detta. Men, uppriktigt sagt, verkar det inte vara en framkomlig väg. Det där lyftet som man hoppas på verkar inte riktigt infinna sig. Egentligen händer det ju inte så mycket i opinionen.

Något riktigt lyft för Sverigedemokraterna infinner sig inte. Detta trots en våldsam svartmålning av läget i Sverige och en ofta riktigt vidrig hatkampanj mot Stefan Löfven. Om jag ska vara uppriktig så tror jag faktiskt att SD har nått något av en maxnivå omkring 20%. Det finns inte så många fler som kan tänka sig att välja SD. När man gjort undersökningar och där väljarna fått berätta vilket parti dom tycker sämst om så ligger SD på siffror kring 70-80%. M och KD väljare tycker alltså också att SD är det sämsta partiet. Många är villiga att söka stöd hos SD för att uppnå sina Maktambitioner. Men steget är långt till att verkligen stödja SD. Jag har sagt det länge, men jag tror att SD har nått sin maxnivå någonstans kring 20%.

Moderaternas och Kristdemokraternas löftesbrott att till slut i Makthungern släppa in Sverigedemokraterna i värmen gör många av partiets väljare tveksamma. Det är därför vi inte heller kan se något lyft i opinionen för dessa partier. Trots en våldsam svartmålning även från dessa av läget i Sverige så infinner det sig inget lyft - tvärtom. Låt mig därför citera Ulf Kristersson och Ebba Busch för bara några år sedan:

Ebba Busch 2018: - "Inte realistisk att mitt parti samarbetar med Jimmie Åkessons ens på 20 års sikt."
Ulf Kristersson 2018: - "Något annat än en alliansregering kan inte komma på tal – om inte himlen ramlar ner."
Ulf Kristersson 2018: - "Mina värderingar är inte SD:s. Jag kommer inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med SD"

Men, som sagt tidigare. Ingen är sämre än att man kan ändra sig för att få Makt.

Vad Liberalerna tycker är det väl inte så många som bryr sig om. Nyamko Sabunis val att plocka in Mauricio Rojas visar på desperationen inom Liberalerna. Samtidigt formerar sig de kritiska liberalerna för att protestera mot Nyamko Sabunis tvära kast höger om.

På den andra planhalvan kan vi se att Centerpartiet tappar. Det skulle vara intressant att veta vart dessa väljare har gått. Lyftet för Miljöpartiet förklarar inte allt. Men kan kanske förklara en del. Den marknadsfundamentalism som Annie Lööf omfamnar delas inte av alla centerpartistiska gräsrötter. Miljöpartiets lyft kan också förklaras av att de flesta kanske nu blivit övertygade om att Miljöpartiets klimatvarningar inte var skrämselpropagande utan verkligheten.

Att det varit ett stort flöde från Socialdemokraterna till Vänsterpartiet krävs det nog ingen expert för att förstå. Vill Stefan Löfven få stopp på det flödet så gäller det nog att lägga fram Socialdemokratiska förslag. Att försöka bedriva Socialdemokratisk politik. Skulle man sedan inte få igenom den i Riksdagen därför att den Brunblå sörjan enar sig med ett marknadsfundamentalistiskt Centern och stoppar förslagen så är det bara för Stefan Löfven att gå till val på frågorna och berätta att det är det här han vill genomföra. Vill ni väljare att vi ska kunna genomföra detta så får ni rösta på oss och inte på högerpartier som vill gynna andra än arbetare, sjuka, pensionärer och andra svagare grupper.

Läs:
SvD/Sifo: V rusar – kan bli större än S. - Svenska Dagbladet

Inga kommentarer: