torsdag 7 november 2013

Om vänskapskorruption

Släktträd krävs: Aftonbladet berättar i dag om Fredrik som arbetade för Swedbank som rådgivare. På några år hann han med att stjäla närmare 12 miljoner från Swedbanks kunder för att finansiera sitt spelmissbruk. Sammanlagd omsättning på hans spelande hos Betfair på dessa år var 170 miljoner kronor. På den tiden försvann alltså närmare 12 miljoner av hans kunders pengar, flera miljoner av ett eget arv och resten av hans pengar till Gibraltar där Betfair håller till för att undgå olika länders spelregler och skatter. Alla pengar som spelades bort gjorde honom till guldkund hos spelbolaget som inte misstänkte något problem (eller, ska vi kanske säga, inte vill se något problem). Det som ger upphov till den aktuella rubriken är det faktum att bland annat Erika Janson som jobbar som lobbyist för Betfair, och alla andra på Betfair, inte vill lämna några som helst kommentarer till förfarandet. Det spännande är att nämnda Erika Jansson råkar vara sambo med den Moderata EU-parlamentarikern Christoffer Fjellner, som av en händelse engagerat sig starkt för att släppa lös de kommersiella spelbolagen i Europa. Jag har sagt det förr och vill upprepa detta. Med anledning av Polisens familjesläktträd över romer i Sverige så tycker jag att ett släktträd som visar kopplingarna mellan ledande politiker, politiska tjänstemän och näringslivsrepresentanter vore mycket mer intressant. Här hittar vi många förklaringar till politiska beslut och hur privata företag kunnat bli framgångsrika på offentliga uppdrag. Även Veckans Affärer berättar om tragedin som slutat med 3 år i fängelse för spelmissbrukaren men nya miljoner i spelbolagets VD:s bonuskuvert.

Dålig tajming: Och när vi är inne på ämnet spelmissbruk så kan det finnas en välgrundad anledning att fundera över det spelmissbruk som spelbolagen utnyttjar för att bättra på sina bonusar samtidigt som det skapar stora familjetragedier. Och när Aftonbladet berättar om detta i ett inslag börjar inslaget med reklam för ett annat spelbolag. Lyckad tajming.

Dagens skratt: Dagens skratt måste vara det jag fick när jag såg ett inslag på Rapport i SVT som handlade om de internationella riskkapitalbolagens investeringar i svenska friskolor. Något som de flesta ser som ett problem, till och med Jan Björklund och många andra företrädare för Högerregeringen. Men så intervjuade man en representant för någon sorts Riskkapitalförening. Och hon hävdade att det inte alls var utländska ägare. Men dom ägdes ju av utländska riskkapitalbolag hävdade intervjuare. Men det höll hon inte med om. Det var ju internationella pensionsfonder som var huvudägarna av riskkapitalbolagen sade hon. Ja, men då är det väl utländska ägare frågade intervjuaren. Och efter en evighetslång tystnad kom svaret: - "Det skulle jag inte vilja säga!" Och då kunde jag inte låta bli att ge upp en gapskratt. Antagligen ska man tolka hennes svar just så, dvs att hon inte skulle VILJA säga detta eftersom det skulle innebära att hon erkänner att hon haft fel. Stackars tös, hon kommer att bli påmind om sitt misslyckade framträdande i många år.

Vi närmar oss valet: Och det märks bland annat på att partierna börjar fastställa sina listor inför valet. En del håller vad man kallar provval bland medlemmar för att få "råd" över hur listorna ska sättas samman. Och det är alltid kiff att läsa hur intriger och utrensningar präglar dessa diskussioner (inom i stort sett alla partier). Nu läser jag bland annat om Folkpartiet i Stockholm. Det visade sig bland annat att Birgitta Ohlsson fick fler röster än Jan Björklund! Fast det kunde man ju inte följa så på listan står Jan Björklund överst. Ännu mer spännande är att min favorit folkpartikel, Carl B Hamilton, som hamnade på sjätte plats i provvalet åkte ner till nionde plats på listan. Jag som trodde Calle låg bra till inom partiet? Motivet till att flytta ner honom är att man vill föryngra. Vilket är rena rama dumheterna eftersom Barbro Westerholm som är 13 år äldre står långt högre upp. Ska vi inte få fortsätta att höra Carl B Hamilton ploppa upp i radio och TV längre med sina självsäkra ekonomiska analyser? Livet blir ju så mycket tråkigare då.

Inga kommentarer: