måndag 8 februari 2010

Carl Bildts blunder

Jag ser att Calle Str... f'låt Bildt varit ute och pratat goja. I en intervju i amerikansk TV hävdade utrikesministern att han när han var statsminister (minns ni det?) så var han svensk statschef. Det hela är dock ett litet missförstånd från Calles sida. Statschefen är nämligen inte statsministern, det är Knugen. Nu kan denna felsägning bero på olika saker. Det kan ju vara så att han faktiskt inte vet vad som gäller (jag tror inte att det är så). Det kan bero på dålig engelska (det tror jag inte heller på). Eller så kan det beror på en ren felsägning och fadäs (mer troligt). Men, jag tror faktiskt att den mest troliga förklaringen är att Calle som ju är en mycket intelligent man på det här viset ville deklarera att han faktiskt innerst inne är republikan och vill avskaffa monarkin. Han har insett att i en demokrati så måste naturligtvis statschefen utses i någon form av demokratisk process. Det kan vara allt från direkta val av en president med stor makt (som USA) till att Riksdagens talman får fungera som statschef, men utan politiskt makt. Calle har insett att i en demokrati kan det inte vara så att statschefen utses i hemlighet och mörker genom en viss typ av handling i sänghalmen (som jag inte vill gå in på närmare här). Heja Calle Bildt - nybliven medlem av Republikanska Föreningen. Han är inte ensam i Regeringen om det, även nyblivna EU-ministern Birgitta Ohlsson är hängiven demokrat / republikan.

Jag läser i Sportbladet att skidlandslaget är upprörda över att ryskan Olga Medvedtseva tillåts delta i OS. Bakgrunden är att Olga Pyljova (som hon hette då innan hon gift sig) vid OS i Turin tog en silvermedalj, men fråntogs denna sedan hon avslöjats som dopad. Enligt de regler som gällt så får hon delta nu igen. Enligt nya regler så skulle hon inte fått delta, men reglerna gäller inte retroaktivt. Jag kan inte riktigt förstå upprördheten. Den svenska brottaren Tomas Johansson tog vid OS 1984 också en silvermedalj, men fråntogs denna sedan han visat sig vara dopad. Redan 1986 var han tillbaka och tog bland annat VM-guld - och hyllades som hjälte. Och den hjältehyllningen återkom efter TV-program helt nyligen. Kan NÅGON berätta varför en svensk som kommer tillbaka efter 2 år är en hjälte men en ryska som är tillbaka efter 4 år är anledning till upprörda känslor? Själv tycker jag att det är självklart att den som medvetet fuskat ska stängas av på "livstid".

Björn Johnson har skrivit en bok om den svenska sjukförsäkringen, Kampen om sjukfrånvaron. I Sydsvenskan finns en debattartikel som bygger på boken, Hög svensk sjukfrånvaro en myt. Björn pekar i boken bland annat på att det som av många beskrevs som extremt hög sjukfrånvaro i Sverige egentligen snarast berodde på olika sjukförsäkringar och sätt att beräkna statistiken. Björn har tydligen också en egen blogg, Stardust blogg som det kan finnas anledning att utforska vidare.

Dagens skratt fick jag förresten när jag läste ett debattinlägg i Aftonbladet författat av Moderaten Johnny Munkhammar och vänner från moderaternas stödpartier i regeringen. Under rubriken Mona Sahlin flörtar med extremisterna försöker man skrämma med hur opålitliga Vänsterpartiet är. Tydligt är att man inom Högern börjar bli oroliga inför valet och tar till allt mer panikartade metoder. Vad Johnny Munkhammar glömmer att berätta är om Moderaterna mindre ärofulla historia. Moderaternas föregångare i svensk politik har i princip varit motståndare till alla demokratireformer, som allmän rösträtt.

Inga kommentarer: