lördag 27 januari 2018

En skammens dag

» Internationella minnesdagen för Förintelsens offer

Den 27 januari 1945 befriades fångarna på Auschwitz. Sedan 1999 har Förintelsens minnesdag instiftats i Sverige just den 27 januari och 2005 deklarerade FN dagen som Internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Det är viktigt att påminnas om hur vidrig människan kan vara. Bara tanken på att "civiliserade" människor metodiskt kan få för sig att försöka "utrota" vissa människor för att dessa anses vara mindre värda är en tanke som känns overklig. Det som fått namnet Förintelsen handlar ju inte bara om massmord på judar, det handlade om metodiskt massmord på judar, romer, homosexuella medmera. Judar var dock den största gruppen. Att det i dag finns grupper som förnekar att det hela överhuvudtaget har inträffat gör mig skräckslagen. Samma grupper tillhör nämligen också de som i dag sprider antisemitism och andra hat-ismer.

Älska alla dom andra
I flera europeiska länder har till och med dessa grupper av etablerade högerpartier släppts in till makten i regeringen. Senaste exemplet är Österrike. I Ungern styr grupper med djup antisemitisk retorik. Samma Ungern som blivit en tillflyktsort för ett antal Sverigedumokrater. För ett par dagar sedan gick företrädare för Kristdemokraterna ut till försvar för sina kollegor i t.ex. Ungern, Slovakien, Polen osv som inom EU vägrar att ta sitt ansvar för flyktingmottagandet. En vägran som helt baseras på en fientlighet mot andra som inte är som dom själva. Vill dessa länder inte ta sin del av ansvaret så ska dom inte heller ha del av förmånerna inom EU. En syn som uppenbarligen inte Kristdemokraterna har utan dom anser tydligen att EU-medlemskap innebär att plocka russinen i kakan.

Förintelsens minnesdag är viktig för att bli påmind om att vi är alla lika mycket värda. Oberoende av om vi är vita, svarta eller gula. Om vi tror på någon Gud med olika namn. Om våra föräldrar kommer från ett annat land. Vi har rätt att ha vår egen tro, vår egen kultur. Vi ska kunna visa detta på det sätt vi vill utan att hotas, trakasseras eller misshandlas och mördas. Jag skäms när jag läser att judar i Sverige inte vågar gå ut i offentligheten med judiska symboler. Eller om en muslim inte kan gå ut i huvudduk. Eller en rom klädd i romska kläder. Om vi inte kan garantera alla dessa rättigheter så har samhället misslyckats.

Det finns alltså mycket kvar att göra. Vi kan börja med att inte acceptera de grupper som sprider hatet. Det må vara nynazister, extrema islamister eller vilka det nu må vara. En jude ska kunna gå på stan i Malmö med judiska symboler utan att attackeras. Eller en rom, eller en muslim, eller en medlem av amish, eller en munk från ett hinduiskt tempel eller vem det nu må vara. Tänk på det i dag! Tillåt inte vidrigheterna att återvända!

Inga kommentarer: