Det som hände i Botkyrka där ett socialdemokratiskt medlemsmöte efter en omröstning deklarerade att partiet inte längre hade förtroende för partiets kommunalråd Ebba Östlin har satt igång en rejäl diskussion. Omedelbart dök det upp en debatt om att partimötet hade infiltrerats av personer med koppling till gängkriminella i kommunen. Något som naturligtvis företrädare för partierna i den Brunblå sörjan omedelbart hakade på och blåste på ordentligt om.
Jag har inte den blekaste aning om hur mycket det ligger bakom spekulationerna och beskyllningarna om hur det gick till i Botkyrka. Men, det är uppenbart att de politiska partierna på många håll faktiskt har "infiltrerats" av personer med starka kopplingar till kriminalitet och gängbrottslighet. Inför valet i september 22 gjordes det en granskning av alla kandidaterna på riksdagspartiernas riksdagslistor. Man hittade då inte mindre än 64 kandidater som det kunde styrkas ha kopplingar till just dessa grupper.
Kanske ska vi tillägga att mer än hälften av dessa stod på de Sverigedemokratiska listorna!
Och så till slut något helt annat. Varför måste programledare osv i TV-program alltid skrika så förbaskat? Man kan inte tala i normal samtalston till tittaren utan det ska skrikas. Tror dom att man inte hade råd med mikrofoner? Eller är det helt enkelt bara så att man tror att man måste skrika för att visa hur roligt man har?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar