Efter en diskret påminnelse från hustrun kom jag ihåg att det är vår bröllopsdag i dag. Det är 21 år sedan Sven Ohlsson och Ingela Karlsson ingick äktenskap i samband med en enkel borgerlig ceremoni. Ganska uthålligt gjort av Ingela att stå ut med mig i så många år. Vi är om inte unika, så i varje fall ovanliga känns det ibland som.
Centerstämman fortsätter, och att det är den nyliberala Stureplanscentern som har makten över partiets ledning står helt klart. Bland besluten från stämman hittar vi flera beslut som är direkt riktade mot facket. Bland annat ska centern arbeta för att facket ska förbjudas att vidta åtgärder mot företag som inte har fackligt ansluten personal. Och vid ett första påseende kanske det låter rimligt. Men effekten är att ett mindre seriöst företag kan undvika att anställa fackligt ansluten personal, och göra klart för fackligt ansluten personal att om dom inte lämnar facket får dom sparken. Ett företag som använder sådana illojala konkurrensmetoder skulle alltså facket inte ha rätt att vidta åtgärder mot. Effekten blir att många mindre seriösa företag på så sätt lättare kommer undan. Men i de nyliberala kretsarna kring Stureplan är detta naturligtvis mumma.
Den hyllade TV4-journalisten Trond Sefastsson har fått sparken. Han har haft svårt att skilja på jobbet som grävande journalist på Kalla Fakta, på sitt jobb som advokat, och på chansen att tjäna svarta pengar på att hjälpa kriminella. Äterigen är det dags att fundera över hur mycket sanning det finns i många avslöjande reportage. Vilka bevekelsegrunder som ligger bakom att man gjorde reportaget. Trond Sefastsson är inte ensam om att tydligen ibland ha svårt för att hålla sig till att vara opartisk journalist. Många skandaler som avslöjats av media hade nog inte varit lika stora skandaler om mediarapporteringen innehållit ALLA fakta.
Och när jag nu hackar på media så har protesterna mot Nerikes Allehandas publicering av Lars Vilks rondellhund efter en trevande start tagit fart. Vad Nerikes Allehanda (och många andra inom mediavärlden) inte har förstått är att tryckfriheten och yttrandefriheten är två friheter som är sammankopplade med ett ansvar. Bland annat ansvaret att man inte medvetet förolämpar andra människor utan anledning bara för att man har rätt att göra det. I dag har det blivit legitimt att i media förolämpa muslimer. Varför inte i stort uppslagna artiklar helt utan anledning publicera förolämpningar mot kristna (vi kan tänka oss samlagsbilder där vi klipper in Jesus ansikte och Jungfru Marias ansikte)? Eller riktigt provocerande bilder på judar? Jag tycker inte det finnas anledning att publicera varken det ena eller det andra. Så ta ert ansvar nu i media. Visa att ni har förmåga att förstå att ni har ett ansvar. Och konstvärlden kanske också skulle fundera över vilka rättigheter man har som konstnär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar