Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag tror inte att det finns någon yrkesgrupp som är så oskyldiga, som blåser till strid så fort dom kritiseras osv. Affären med Trond Sefastsson har verkligen inte ökat förtroendet för den svenska journalistkåren. Och när nu hela kåren går i taket i protest mot att åklagarmyndigheten vill utreda misstankarna mot deras kollega blir det ännu mer uppenbart. Enligt den samlade journalistkårens sätt att se på saken har den som kallar sig journalist rätt att göra vilka brott som helst, polisen ska inte ha rätt att leta bevis. Sprid barnporr, det är helt OK - bara skyll på hot mot meddelarfriheten så kommer du undan. Lej en mördare att ta livet av din fru, det är helt OK - bara skyll på hot mot meddelarfriheten. Naturligtvis är det så att polis och andra myndigheter ska inte ha rätt att försöka spåra vem som läckt uppgifter. Men brott måste få utredas. Väx upp journalister! Förtroendet för er är redan tidigare lågt, gör det inte sämre. Ni är inget frälse. Rensa upp i er egen kår istället. Och kanske kräv meddelarfrihet även inom det privata näringslivet.
Försäljningen av OMX artar sig till en ännu värre såpa än man i sin fantasi hade kunnat tänka sig. Medan media spekulerat i om Nasdaq eller Dubai skulle få köpa, har tydligen Nasdaq och Dubai förhandlat mellan sig om att gemensamt göra en affär. Något som tydligen läckts till vissa (hur är det med meddelarfriheten i dessa kretsar) för det är en del som gjort bra insideraffärer på OMX-aktier de sista dagarna. Och när Nasdaq och Dubais samarbete slutligen blir offentligt dyker Qatarfinansiärer upp och vill istället köpa. Och i USA vill George W Bush utreda om det inte vore en säkerhetsrisk om Dubaibörsen blir storägare i Nasdaq (som skulle blivit slutresultatet av affären med OMX). Du Mats Odell, ska inte du utreda om det är en säkerhetsrisk i Sverige?
När man pendlar med Pågatåg de cirka 20 minuterna mellan Åstorp och Helsingborg kan det ibland vara kul att studera medresenärer. Tiden varierar beroende på om det är ett lokaltåg mellan Åstorp - Helsingborg eller regionaltåg Kristianstad - Helsingborg eftersom detta inte stannar på alla mellanstationerna. En stor grupp är naturligtvis jobbpendlarna, som sitter tyst ensamma för sig själva eller i grupp och snackar. Nästa stora grupp är skolungdomarna. Och dom är alltid mer uppspelta på hemresan än på morgonen in till skolan. En tredje grupp på hemresan är de här som varit i Danmark och shoppat. En hel del i övre medelåldern kan ofta vara lätt förfriskade och vara ganska ljudliga. I går hade en smålänning fått alldeles för mycket innanför västen. Han hittade inte biljetten, men lade inte ner så mycket tid på att leta utan mesta tiden gick åt till högljudda monologer om livets djävulskap. Till sist blev han biljettlös som han var avslängd i Mörarp efter ett extrauppehåll där. Där spriten går in går vettet ut.
Och på tal om Älmhult (ja, det var alltså därifrån vår överförfriskade herre kom - i varje fall sade han det ett antal gånger i sitt orerande) så såg jag på Discovery Channel delar av ett program om IKEA. Älmhult beskrevs som "mitt i mörkaste Småland". Alltså, jag har i barndomen tillbringat mycket tid hos min farmor i Älmhult. Och mitt i Småland ligger det inte. När man åkte tåget dit var det i stort sett dags att packa ihop när Smålandsgränsen hade passerats. Men det låter ju mer poetiskt med mitt i mörkaste Småland!
Jag hör att Calle Bildt för några år sedan köpte ett par exklusiva strandtomter i Kroatien. Värdet uppskattas visst till över 5 miljoner kronor. Intressant är att dessa tomter inte dykt upp i Calles deklaration. Calle Stropp förklarar detta med att det återstår lite smärre formaliteter att ordna. Vilken otur att förmögenhetsskatt och fastighetsskatt hann avskaffas av kompisarna först!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar