Mer beröm till vår Högerregering

Regeringsberöm: Äras den som äras bör. Amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer försöker ju sedan en tid köpa upp brittisk/svenska konkurrenten Astra Zeneca. Och i Storbritannien har den brittiska regeringen under lång tid sagt ifrån att köpet inte är i brittiskt intresse. Däremot har den svenska regeringen varit märkbart tyst och i stort sett hänvisat till marknadskrafterna. Men nu ser jag att man även här i vårt Kungarike börjat inse är det här kan vara en mycket skadlig affär för Sverige. Nu har nämligen tydligen vår moderata finansminister Anders Borg, centerpartistiska näringsminister Annie Lööf och folkpartistiska utbildningsminister Jan Björklund i en debattartikel i Wall Street Journal gjort klart att det hela handlar om "kortsiktig kapitalism". Och det här är bra, de tre låter nästan som Vänsterpartister när dom talar om "kortsiktig kapitalism"! Syftet bakom Pfizers uppköp handlar nämligen inte om att man vill skapa ett starkare bolag genom ökad samordning. Affären handlar om ren och skär skatteplanering. Bolaget Pfizer har många vinstmiljarder placerade på konton i Storbritannien som man inte vill ta hem till USA eftersom skatterna där är högre. Istället är det skattemässigt förmånligare att behålla dom i Storbritannien och där köpa upp ett brittiskt bolag så att man kan skatta för pengarna i "skatteparadiset" Storbritannien. Bra tänkt Anders, Annie och Jan! Gör allvar av motståndet och fortsätt att bekämpa den "kortsiktig kapitalismen", se till att affären stoppas.

Maud Olofssons pinsamheter: Maud Olofssons redan klassiska: - "Den har ingen konstitutionell koppling" som Maud försökte bortförklara sig med istället för att svara på reporterns frågor har väl egentligen inte begripits av någon. Jag tror inte jag läst ett enda riktigt försvar för den pinsamma intervjun förutom den debattartikel som centerpartisten Kristina Jonäng skrev i Svenska Dagbladet för några dagar sedan. Hon försöker få det till att kritiken mot Maud Olofsson helt handlar om att kvinnor alltid blir hårdare kritiserade. Och hon har i och för sig en del i sina påpekande. Kvinnor blir mycket ofta värre utsatta. Fredrik Reinfeldts regering var inte många dagar gammal när tre ministrar, Cecilia Stegö Chilò, Maria Borelius och Tobias Billström alla tre hamnade på löpsedlarna efter bland annat avslöjande om fusk med TV-licensen. Vad hände? Jo, de båda kvinnliga ministrarna Cecilia och Maria blev inte långvariga som regeringsledamöter. Redan efter en dryg vecka fick dom avgå igen. Men den manliga, Tobias Billström, fick sitta kvar tack vare sin teflonhud. Och trots upprepade skandaler som fått kvinnliga ministrar att tvingas avgå så sitter tyvärr Tobias "Klavertrampet" Billström kvar. Kristina Jonäng har alltså en poäng. Men, det försvarar inte Maud Olofssons pinsamma uppträdande. Hon har antingen något att dölja eller också offrar hon hela sitt anseende för att rädda Fredrik Reinfeldt och Anders Borg från att beläggas med att ljuga. I Dagens Juridik sågar professorn i konstitutionell rätt Joakim Nergelius Maud Olofssons bortförklaringar jämns med fotknölarna. - "Jag har tittat på intervjun nu på morgonen och det är helt absurt, det som hon säger". Du har helt enkelt trampat i klaveret rejält Maud. Uppenbarligen allt för att skydda din gamla chef Fredrik.