Om svensk politik

» Djupa politiska funderingar: På den politiska kartan så är det inte bara människor som byter åsikt på den politiska skalan. Även de politiska partierna gör förflyttningar (eller glidningar) på den politiska skalan. En gång i tiden var jag Socialdemokrat, kanske en radikal sådan uppvuxen i SSU. I dag är jag istället Vänsterpartist. På frågan varför jag bytt parti brukar jag säga att det inte är jag som bytt parti, det är partierna som bytt ställning. Helt klart är att Socialdemokraterna i dag är mindre vänster och mer mitten än vad dom var på t.ex. Olof Palmes tid. Samtidigt har även Vänsterpartiet lämnat de mer extrema vänsteråsikterna från Kommunisttiden bakom sig och dragit sig närmare vad som tidigare var en radikal Socialdemokrati. Och samma förflyttning har skett på den andra planhalvan. Medan Moderaterna gjort ihärdiga försök under Fredrik Reinfeldt att lämna den mer extrema Högerpolitiken bakom sig och försökt ge sken av att vara mer av ett Mittenparti så har istället Centerpartiet under först Maud Olofsson och sedan ännu mer under Annie Lööf taget flera kliv åt Höger. I mycket kan man i dag nästan placera Centerpartiet till höger om Moderaterna. Det Centerparti som en gång kunde samarbeta med Socialdemokraterna har under Annie Lööf blivit den värsta höken som den gamla Centerpartisten Börje Hörnlund uttrycker det. Detta är faktorer som man hela tiden måste ha i åtanke när man funderar över den politiska verkligheten. Partiledarens betydelse är stor. Inte bara för den eventuella utstrålning och det förtroende han ger. Utan också därför att hen driver partiet i en viss riktning. Inte bara genom sina egna åsikter utan även av taktiska skäl och genom att välja medarbetare. Fredrik Reinfeldts positionering av Moderaterna mot mitten var till stor del taktisk. Läser man hans bok Det sovande folket så ser man var han egentligen stod politiskt. Positioneringen mot mitten accepterades av gräsrötterna eftersom det gav effekt på röstetalen. Spännande ska bli att se vart Anna Kinberg Batra, hon med Stockholmare är smartare än lantisar, ska driva partiet. Någon förändring av Centerns högervridning lär vi inte se på länge. Detta trots att partiet ju faktiskt är historiskt mycket litet och gräsrötterna ute i landet ofta står på en helt annan plats på skalan lokalt.

» Vänner säger mycket: Av vännerna känner man grupperna. En gång i tiden valde dagens Sverigedumokratiska ledare, som Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson, att gå med i ett öppet nynazistiskt parti med Nazisymboler på väggarna och Hitlerhälsningar på dagordningen. Jimmie är en intelligent man och insåg efter en tid att det inte fanns en chans att "bli stora" om den fasaden fortsatte att vara tydlig. Alltså inleddes operation ommålning. Officiellt gäller i dag vad man kallar "Nolltolerans" mot den typen av yttringar i partiet. Många trogna medlemmar som visat upp den typen av handlingar och yttrandet utåt har uteslutits - om dom inte varit allt för nära ledningen. Men eftersom de nazistiska och fascistiska idéerna ligger i blodet fortsätter det med regelbundenhet att dyka upp nya skandaler. Men kommer vi ihåg just detta, att nazismen och fascismen tillsammans med rasismen ligger i partiets blod, så förstår vi varför sådant händer hela tiden. Och som sagt, en stor del av dagens ledare valde för några år sedan att gå med i partiet när det var öppet nynazistiskt. Nu ser jag att den högerextrema aktivistgruppen Nordisk ungdom deklarerat att dom ska kampanja för sina meningsfränder i Sverigedumokraterna. En del SD:are välkomnar detta men den ansvarige ledningen inser att det innebär att den anständiga målarputsen då riskerar att suddas bort.

» Dagens skratt: Jag läser i bladet att Carola Häggkvist kallat sig socialist. - "Egentligen är jag ju socialist" kläckte hon ur sig efter att ha ritat ett "anarkist-A". Troligtvis utan att veta vad hon snackade om. Komik på högsta nivå!

» 18 dagar kvar: I dag är det andra advent och jag hoppas att ni alla kommit ihåg att tända två ljus i adventsstaken. Egentligen är det fascinerande att så många som är totalt ointresserade av det kristna budskapet trots detta håller så hårt på samma traditioner. Här i familjen bakas det just nu pepparkakor för fullt. Med diskussion om hur många stora kakor som får plats på brickan, vilka fler formar som ska användas osv. Fast godast av allt är förstås att äta pepparkakorna. Gör julen till en högtid där familjegemenskapen är det viktigaste. Där glädjen är viktig. Låt inte sån't här hända. Här styr INTE medmänskligheten! Detta är mitt sjunde inlägg i #Blogg 24 utmaningen.