För några dagar sedan kom 5 av Riksdagens 8 partier överens om en energiöverenskommelse. En överenskommelse som egentligen var ett gott exempel på hur man kan kompromissa sig fram till en gemensam ståndpunkt. Dessutom kunde alla som var överens tolka effekterna på sitt sätt. Målet ska tydligen vara en ökning av den förnyelsebara energin. Själv kände jag en stark misstänksamhet mot överenskommelsen. Enligt överenskommelsen sätts det inget slutdatum för kärnkraften utan det blir till och med fritt fram för att bygga nya kärnkraftverk för att ersätta dagens. En mycket oroande överenskommelse. Men, sedan blir jag mycket mer optimistisk när jag ser att kärnkraftskramarna i Folkpartiet står utanför överenskommelsen och Jan Björklund hävdar att överenskommelsen innebär slutet för kärnkraften. Kanske är den trots allt inte så dum. Oroar den kärnkraftskramarna i Folkpartiet så kan den ju inte vara helt fel!
Visserligen avskaffas den extra skatt som i dag belastar kärnkraften, men istället krävs att den försäkringspremie som kärnkraften tvingas betala ska ökas kraftigt. Även om försäkringen fortfarande bara täcker en liten del av de kostnader som skulle vara förknippade med en allvarlig kärnkraftsolycka så tvingas kraftföretagen teckna en större försäkring, dvs högre premie. Resten av kostnaderna, om något händer, får vi skattebetalare stå för. Dessutom ska man återkomma med uppgift om hur mycket ytterligare pengar som kärnkraften måste avsätta för att täcka kostnaderna för slutförvaring av kärnavfallet och rivning och sanering av stängda kärnkraftverk. De pengar som finns avsatta täcker bara en bråkdel av kostnaderna. Allt detta sammantaget gör att kärnkraften helt enkelt inte har råd att fortsätta. Jag känner mig full av tillförsikt - kärnkraften har spelat ut sin roll. Den är för dyr! Är Jan Björklund orolig blir jag trygg.
» Det finns dom som gläds

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar